Bopriser får inte stiga snabbare än löner

Ledare
annons

Krav på amortering av bolån, minskade ränteavdrag och ökat bostadsbyggande skulle ge en långsammare prisökning på bostäder och en sundare belåning hos hushållen.

Nya siffror från Nordea visar att bostadsrättspriserna under en femtonårsperiod har ökat fyra till sex gånger mer än hushållens disponibla inkomst. I tisdagens Aktuellt presenterades statistik från HSB där det framgår att priserna på bostäder i Storstockholm har gått upp med 600 procent sedan 1996. Samtidigt har EU-kommissionen riktat kritik mot den allt högre belåningsgraden hos svenska hushåll.

Bostadsbrist, låga räntor, stigande realinkomster och därtill generösa ränteavdrag och amorteringsfria lån har uppmuntrat människor till hög skuldsättning. Bostadspriserna på de platser i Sverige där (de välbetalda) jobben finns, har pressats upp särskilt, vilket ytterligare har förstärkt behovet av krediter för hushåll.

Två förslag som ofta har framförts för att dämpa belåningen och prisstegringen är att införa amorteringskrav, samt att trappa av möjligheterna till ränteavdrag.

I tisdags gick Bankföreningen ut med en rekommendation om att bankerna själva bör förmå sina kunder att amortera i högre utsträckning. Vd:n Thomas Östros förespråkade att avbetalningar ska göras på den låneandel som överskrider 50 procent av en bostads marknadsvärde. Riksbanken har tidigare visat att fyra av tio låntagare inte amorterar och Bankföreningens utspel syftar sannolikt till att undvika tvingande regler från Finansinspektionen.

Samtidigt skulle strikta amorteringskrav och minskade ränteavdrag bidra till att bromsa prisutvecklingen samt att frammana en sundare syn på lån. Det förutsätter dock noggranna avvägningar om såväl amorteringstiden som avtrappningen av ränteavdragen – annars finns risk för ett prisras med svåra följder för hushållen, bankerna och ekonomin i stort.

Finansinspektionen menar att tillräckliga marginaler för att klara högre räntor i regel finns hos personer med stora bostadslån. Hushållens skulder har visserligen växt, men även deras nettoförmögenhet. Framför allt är det dock som Harry Flam – professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet – konstaterade i tisdagens Aktuellt i SVT: Svenskar köper sällan bostäder i spekulationssyfte – de bor i dem.

Här gäller att angripa bostadsbristen och det låga bostadsbyggandet. Stockholms län tillhör de snabbast växande storstadsregionerna i Europa samtidigt som de svenska bygginvesteringarna tillhör Europas lägsta. Resultatet är ett stort tryck på bostadsmarknaden som pressar upp priserna.

De viktigaste åtgärderna för att komma tillrätta med problemet är sådana som får fart på byggandet. Det gäller att fortsätta förenkla regelverket kring bygglov, luckra upp stelbenta byggnormer, försvåra okynnesöverklaganden, få ner handläggningstiderna.

Kommunerna måste bli bättre på att ta fram mark för bostäder och även vara en effektivare byggaktör genom kommunsamarbeten som ger större byggserier och lägre byggkostnader. Hyrorna behöver avregleras, så att det blir lönsamt att bygga bostäder för uthyrning, och inte bara för försäljning, i attraktiva områden.

annons

Mest delat denna vecka