Fritidshemmen är viktiga för både skolan och eleverna

Vi i Sveriges Lärare Eskilstuna är oroliga för den utveckling vi ser. Risken är hög att vi inom fem till åtta år kommer ha skolor som helt kommer sakna lärare i fritidshemmen, skriver Pernilla Holmqvist, Karin Johansson och Anna Olskog.

Fritidshemmets kompensatoriska uppdrag, att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och hemförhållanden, är centralt, skriver Pernilla Holmqvist, Karin Johansson och Anna Olskog.

Fritidshemmets kompensatoriska uppdrag, att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och hemförhållanden, är centralt, skriver Pernilla Holmqvist, Karin Johansson och Anna Olskog.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2025-05-13 08:18
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 13 maj uppmärksammar vi fritidshemmens dag, här i Eskilstuna och i hela Sverige. Fritidshemmet kan bidra till förbättrade skolresultat och att rusta våra elever med självkänsla och framtidstro. Men de svenska fritidshemmen får inte rätt förutsättningar – det krävs ökade resurser och tydliga nationella regleringar.

En halv miljon barn tillbringar omkring halva sin skoldag i fritidshemmet. Här utvecklas viktiga förmågor som samarbete, kreativitet, ansvar och reflektion – egenskaper som är avgörande för både skolframgång och framtida arbetsliv. När fritidshem och skola samverkar skapas en helhet för eleven. Om skolans ämnesundervisning är byggstenar av kunskap, så kan fritidspedagogiken vara det som väver samman kunskapen med elevernas vardag och nyfikenhet.

Lärarna i fritidshemmen har en unik kompetens att arbeta upplevelsebaserat, situationsstyrt och grupporienterat. De väcker elevernas motivation, bygger trygga sociala miljöer och stärker den demokratiska fostran genom att låta barn fatta beslut tillsammans och respektera olikheter. 

I det allt hårdare klimat vi ser i vår kommun med hot och våld så är fritidshemmens träning av de mjuka förmågorna en stor pusselbit i att motverka dessa krafter.

Vi i Sveriges Lärare Eskilstuna är oroliga för den utveckling vi ser. Vi har få lärare i fritidshemmen och de har en hög medelålder. Risken är hög att vi inom fem till åtta år kommer ha skolor som helt kommer sakna lärare i fritidshemmen. Verksamheten är inte längre ett fritidshem, när inte läroplanen kan följas om ansvarig lärare saknas?

Fritidshemmets kompensatoriska uppdrag – att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och hemförhållanden – är centralt. Fritidshemmet bidrar även till ökad trygghet och sammanhållning i elevgruppen. Eleverna får lära sig lösa konflikter, bygga relationer och bli trygga i sig själva. När detta fungerar väl stärker det hela elevens skolgång.

I dagens globala och digitala samhälle blir mjuka förmågor som samarbete, kommunikation och emotionell intelligens allt viktigare. Fritidshemmet har en unik roll i att utveckla dessa färdigheter, men hämmas av brist på behöriga lärare, otillräcklig planeringstid och för stora elevgrupper. 

Alla elever måste garanteras undervisning av legitimerade lärare i fritidshemmen. Staten måste lagstifta om minimibemanning, lärartäthet och ett maxtak för elevgruppernas storlek. Dessutom måste lärarnas kärnuppdrag värnas genom reglerad tid för planering och utveckling. 

Då kan vi förverkliga fritidshemmens potential att ge barn en trygg, meningsfull och lärorik skoldag – hela dagen.

Pernilla Holmqvist & Karin Johansson 
Sveriges Lärare Eskilstuna

Anna Olskog
Förbundsordförande i Sveriges Lärare