Informationen om hur olika program klarar sig på arbetsmarknaden är tyvärr inte tillräcklig, vilket försämrar elevernas möjligheter till arbete. Det behövs tydligare och mer tillgängliga jämförelser över alla Sveriges program och gymnasieskolor och deras prestationer på arbetsmarknaden för att hjälpa elever och föräldrar att göra genomtänkta kvalitetsval.
För att niondeklassare och deras föräldrar ska kunna göra genomtänkta utbildningsval krävs ett gott faktaunderlag – både om arbetsmarknaden i stort och om kvalitetsskillnader mellan enskilda program.
En genomgång visar att viss information och statistik kring olika gymnasieprogram och prestationer i Södermanland finns. Men detta material är otillräckligt och inte alltid så lätt att hitta. För att man ska veta vilken utbildning och vilken skola som ger bäst förutsättningar att få ett jobb eller att vara väl förberedd för fortsatta studier behöver kommunerna bli betydligt bättre på att informera sökande elever och föräldrar vilka utbildningar som håller kvalitet och ger bäst möjlighet till arbete.
Svenskt Näringsliv har med hjälp av Statistiska Centralbyrån tagit fram fakta om alla program på alla skolor till sajten Gymnasiekvalitet.se. Där kan man se att det i vissa fall är stora skillnader i Södermanland hur eleverna klarar sig efter olika program.
Att redovisa fakta om olika utbildningars kvalitet är särskilt viktigt i tider av hög ungdomsarbetslöshet. Enligt de fakta som Statistiska Centralbyrån tagit fram på vårt uppdrag ger hälften av alla utbildningar dåliga förutsättningar att få jobb. En fjärdedel av eleverna som gick de utbildningarna har varit arbetslösa fem år efter examen.
Gymnasieutbildningen bör betraktas som en viktig investering. Men niondeklassare får allt för ofta höra att gymnasievalet inte är så dramatiskt, om man vill kan man alltid ändra sig. Den attityden är inte bra. Ogenomtänkta val leder till försenat arbetsmarknadsinträde och färre år i arbetslivet. Med de demografiska utmaningar Sverige står inför med allt fler äldre och en minskande andel i arbetsför ålder har vi inte råd att slarva bort ungdomars tid på gymnasieavhopp och dröjsmål på grund av byte av inriktning på utbildningen. Nästan var femte förstaårselev byter program eller avbryter sina studier.
Det är upp till eleven att välja vilket program han eller hon tycker är mest intressant och vill satsa på. Men utan ett gott beslutsunderlag riskerar ungdomarna att satsa fel. Trots höga ambitioner och flitiga studier kan arbetsmarknaden se mörk ut för den som valt fel program, eller rätt program på fel skola.
Sofie Elmström
biträdande regionchef, Svenskt Näringsliv