Extremhögern blir allt våldsammare, rasismen allt vanligare och klassklyftorna allt större.
Hänger det ihop? Visst gör det så, därom råder inget tvivel.
Vi har den senaste tiden kunnat läsa om rent populistiska uttalanden från högt uppsatta moderater. Man blandar frisk och balanserar på gränsen till rasism och klassförakt.
Liberalerna försöker resa sig med en ny ledare men deras väljare glider allt längre höger ut i takt med att marknadsliberalismen slipar sina argument.
Den ”kristna” konservativa högern kopplas ihop med internationellt abortmotstånd och antifeminism där mycket av politiken hämtas från den konservativa amerikanska södern.
Hat, raljerande, hot och rasism blir vardagsmat så till den grad att många inte ens reagerar längre.
Tankar och idéer som för 15 år sedan skulle ha klassats som avskyvärda är i dag det normala, socialdemokratiska kommunpolitiker sprider och göder hatet mot romer med toner som minner om en vad vi trodde svunnen tid.
Allt detta har hänt på 13 år. Dagens nyblivna tonåringar ser en vuxenvärld som inte skådats sedan 30-talets depression, och detta i en högkonjunktur.
Jag anser att startskottet gick när dåvarande alliansen kom till makten 2006. Genom att sparka på de svaga i samhället. ”Bidragssverige” skulle rivas ner, sjuka och arbetslösa var ett hot mot landets ekonomi, sammanbrottet var nära. Så lät propagandan. Utanförskapsområden blev synonymt med pest och kolera. De skulle bre ut sig över landet.
Exakt där blev det legitimt att sparka på de svaga grupperna i samhället. Exakt där tog rasismen, antifeminismen och den råa kapitalismen fart. När det tillåts hända så kryper människors sämsta sidor upp till ytan.
I dag styrs utvecklingen av Putin, Trump och Sverigedemokrater, det skriver till och med en av USA:s största dagstidningar om. Det hade kunnat varit annorlunda, kanske inte i USA, kanske inte i Ryssland, men definitivt i Sverige.
Om vi som väljare hade varit endast en aning mer källkritiska och en aning mer empatiska då 2006, så hade vi inte haft denna militanta ultranationalistiska gruppering som gör rasismen till ett fromt lamm.
Det otänkbara är tänkbart, syndabockarna är avhumaniserade för detta är människor som lever som parasiter på samhällskroppen. De omöjliga tankarna är i dag fullt legitima argument. Det onormala är normalt.
Det var så nära bara några få procent.
Jonny Pettersson (S)