• Idrott och Hälsa, ett av skolans nya kärnämnen.
• En timmes fysisk aktivitet varje dag i skolan.
• En halvtimmes daglig fysisk träning ingår i arbetstiden.
Det är enklaste och billigaste receptet på att undvika en samhällsekonomisk katastrof inom en snar framtid. Man behöver inte vara speciellt smart eller intelligent för att förstå det starka sambandet mellan friska och hälsosamma människor å ena sidan och hög arbetskapacitet och låg sjukfrånvaro å andra sidan. Humankapitalet är viktigt både för att kunna producera konkurrensmässiga varor och att minska den alltmer galopperande sjukvårdskostnaden.
Konditionen är den enskilt viktigaste faktorn för en bättre hälsa. Fysisk aktivitet tillsammans med en rökfri miljö är A och O för ett lönsammare samhälle. En frisk människa med en bra kondition har både en hög arbetskapacitet och en låg sjukfrånvaro vilket innebär att man är en samhällsekonomisk guldgruva.
Fysisk aktivitet är för oss som arbetar med hälsofrågor något självklart. Vår erfarenhet är dock att det fortfarande, trots 30 års upplysningskampanjer, endast är cirka 20 procent av den vuxna befolkningen och runt 40 av barn och ungdomar mellan 10 och 16 år som, ur konditionssynpunkt, är tillräckligt fysiskt aktiva på sin fritid.
Vi vet också att bra kondition bland annat förbättrar inlärningsförmågan hos barn och ungdomar, höjer förmågan att vara koncentrerad, minskar risken för cancer, sänker blodtrycket och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar avsevärt.
Det är därför Idrott och Hälsa självklart ska vara ett kärnämne i skolan då detta ämne tillsammans med svenska, engelska och matematik lägger grunden för ett bra lärande.
Varför inför inte vår utbildningsminister detta i våra skolor omgående?
Pekkaniska Oy blev förra året utnämnt till årets företag i Finland. Detta mobilkransföretag är unikt i världen med sina hälsobonusar till sina anställda. Avsikten med dessa är i grund och botten helt och hållet företagsekonomiska, det vill säga hur man kan öka intäkterna och minska utgifterna. Det finns de som har tjänat mer än 25 000 kronor om året tack vare hälsobonusarna. Frisknärvaron är naturligtvis mycket hög, högre än 99,5 procent.
Världshälsoorganisation (WHO) har gjort en beräkning att 50 procent av sjukvårdskostnaderna i Sverige 2010 är livsstilsrelaterade, det vill säga sjukdomar som egentligen är helt onödiga på grund av osunt leverne. Prognosen för 2020 är 70 procent om vi inte omgående och radikalt ändra på vår nuvarande livsstil.
Vad tänker regering och riksdag att göra åt detta?
I Sverige har man har fullständigt misslyckat med sitt uppdrag. Det är dags att arbeta praktiskt med hälsa såväl bland barn och ungdomar som med vuxna.
Vi har verktygen men var finns ledarskapet bland våra politiker och företagsledare?
Göran Andersson
Hälsoarbetare och före detta förbundskapten
i orientering i tre länder