LÄt inte Rysslands krig öka klimatutslÀppen

Sverige bör undanröja de hinder som finns för en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar el. Det Àr inte rimligt att kommunerna stoppar sÄ mÄnga vindkraftsprojekt.

Sverige bör undanröja de hinder som finns för en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar el. Det Àr inte rimligt att kommunerna stoppar sÄ mÄnga vindkraftsprojekt.

Foto: Nicklas Kihlberg

Debatt2022-08-02 21:16
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Den ryska aggressionen mot Ukraina förÀndrade Europas sÀkerhetsordning över en natt. Kriget pÄverkar bÄde den europeiska ekonomin och klimatomstÀllningen. Nu mÄste regeringen, i krigets spÄr, arbeta för kraftigt minskade utslÀpp.



I en ny forskningsrapport har vi undersökt hur Rysslands invasion av Ukraina kan pÄverka den gröna omstÀllningen i Sverige och i EU. Vi har tre slutsatser:

‱ De Ă„tgĂ€rder som pĂ„ kort sikt har störst potential att minska Europas beroende av energiimport frĂ„n Ryssland Ă€r sĂ€nkt inomhustemperatur, snabbare utbyggnad av vind- och solkraft i kombination med energilagring, inklusive vĂ€tgaslagring, samt ökad anvĂ€ndning av biobrĂ€nslen.

‱ Kriget i Ukraina visar att geopolitiska kriser kan hota försörjningen av de kritiska mineraler som behövs för den gröna omstĂ€llningen.

‱ Kriget leder till högre energipriser vilket ofta slĂ„r mot lĂ€nder och grupper med sĂ€mre sociala förhĂ„llanden.



Rysslands krig borde leda till att vi frigör oss frÄn det ryska energiberoendet och stÀrker klimatpolitiken, men tyvÀrr ser vi i stÀllet tendenser till att den försvagas med sÀnkta drivmedelsskatter, bidrag till bilÀgare, stoppad reduktionsplikt och en generell nedprioritering av klimatarbetet.

Vi föreslÄr:

1. Sverige bör undanröja de hinder som finns för en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar el, dÀr perioden fram till Är 2030 Àr kritisk. Det Àr inte rimligt att kommunerna stoppar sÄ mÄnga vindkraftsprojekt.

2. Sverige och Europa mÄste sÀkerstÀlla framtida tillgÄng pÄ kritiska metaller. Det behövs en bÀttre spridning av vilka lÀnder metallerna kommer frÄn och vi behöver öppna nya gruvor, flytta förÀdlingsprocesser till Europa, öka Ätervinningen, förbÀttra metalleffektiviteten i produkter samt undersöka om vissa metaller kan ersÀttas.

3. Sverige bör aktivt stötta EU:s arbete med ”reshoring”, att ta hem produktion, och se till att EU frĂ€mjar produktion med lĂ„g klimatpĂ„verkan och hög cirkularitet.

4. Sverige bör bevaka att EU:s utslĂ€ppshandelssystem inte urholkas och att EU stĂ„r emot frestelsen att ”sĂ€lja ut” utslĂ€ppsrĂ€tter för att fĂ„ loss kapital i svĂ„ra tider.

5. Sverige bör verka för att gratis tilldelning av utslÀppsrÀtter fasas ut till 2032, vilket skulle stimulera investeringar i grön teknik. Samtidigt bör vi stödja EU-förslaget om klimattullar, sÄ att inte vÄr produktion flyttar till andra lÀnder och leder till högre utslÀpp.



Den ryska aggressionen fÄr inte leda till att klimatomstÀllningen försenas, utan pÄskyndas. Genom att sÀkra försörjningen av kritiska metaller och snabbt öka Sveriges förnybara elproduktion, kan vi strypa Rysslands exportintÀkter, öka vÄrt oberoende och minska vÄr klimatpÄverkan.



Lars Zetterberg
Klimatforskare, IVL Svenska Miljöinstitutet

Filip Johnsson
Professor i energisystem, Chalmers

Milan Elkerbout
Klimatforskare, Centre for European Policy Studies