Det är kött som används i produkter där ursprungsmärkningen ofta är bristfällig. Den offentliga sektorn måste vid sina upphandlingar därför bli bättre på att använda sig av möjligheten att kräva att få veta produktens ursprung.
Sveriges livsmedelssäkerhet är unik och Sverige är det enda land inom EU som har en djurskyddslagstiftning långt över EU:s gemensamma nivå. Men när det gäller ursprungsmärkning ligger Sverige efter många EU-länder – trots att svenska konsumenter enligt EU:s egna undersökning, EU-barometern 2005, är de i EU som värdesätter ursprungsmärkning högst.
I dag måste nötkött, frukt, grönt, ägg och honung vara ursprungsmärkta. Däremot gäller inte kravet på ursprungsmärkning exempelvis för griskött och kyckling. En tredjedel av allt griskött som importeras kommer från Tyskland – en siffra som i och med den tyska dioxinskandalen nu kan öka.
Enligt Miljöstyrningsrådets kravspecifikationer kan man som inköpare inom kommun, stat och landsting kräva att få information om produktens ursprung, en möjlighet som alla inköpare borde använda sig av.
Tyvärr ser man när man gör sina upphandlingar allt för ofta till pris i stället för kvalitet, vilket gör att det nu kan bli vanligare med tyskt griskött på skolor, i äldrevården och andra inrättningar.
Att kräva information om produkternas ursprung är inte ett handelshinder. Det finns alla möjligheter för andra aktörer på marknaden att möta svenska konsumenters önskemål om miljö, hälsa och etik. Därför är det dags för kommunpolitikerna att ta makten över maten och ställa samma krav på den importerade som på den svenska när de gör upphandlingar.
Bo Rundquist
Länsförbundsordförande LRF Södermanland
Lars-Göran Pettersson
Förbundsordförande LRF