Staten Sverige och dess demokratiska styrelseskick medger hövlig närvaro vid speciella tilldragelser inom statschefens familj. Och trots att Svenska kyrkan och Staten sedan år 2000 går skilda vägar krävs att rikets utsedde statschef ska vara bekännande kristen och tillhöra en bestämd trosuppfattning. Svenska kyrkan och Monarkin är således fast förenade vilket må vara praktiskt acceptabelt i ett parlamentariskt kaos där majoriteten av svenska folket uppenbarligen har accepterat sakernas tillstånd i strid mot partiernas ideologiska grundsyn och politiska program.
I varje myndig samhällsordning borde det emellertid vara kristallklart att rikets statschef utsågs i löpande demokratisk och tidsbestämd ordning.
Och glädjetårarna hos stora massan rinner av lycka och respekt för ett flickebarn, som helt ovetande om sin framtid, om Gud vill, blir Sveriges nästnästa statschef. För mamma Viktoria är jobbet som drottning redan i hamn genom arvsmakten. Må så vara för denna bildade och charmerande kvinna. Hon skulle ändå säkert vinna ett presidentval i dag men knappast som opolitisk kandidat. Svenskheten är dock outgrundlig och ofta fåfängt oförutsägbar.
Ja, det är väl bara att i sann kristen och medmänsklig anda önska det lilla flickebarnet Estelle och hennes mamma lycka och välgång i den av andra valda yrkeskarriären.
Må deras plikter mot Gud den Allra Högste, sig själva, mot nästan och mot fäderneslandet bli genomförda för folkets bästa – i genomsnittlig rättvisa.
Och storsångerskan Loreen instämmer säkert i våra euforiska hyllningar. Ja, då är väl allt i sin ordning i vår motsägelsefulla vardag.
Hans-Erik Fredbäck
Oberoende socialliberal