Statsbidraget "läsa-skriva-räkna" har betalats ut till kommunerna sedan 2008 och upphörde 31 december 2012. Många kommuner har byggt upp strukturer för att stärka och utveckla undervisningen i basfärdigheterna med fokus på år F-3. Vi börjar se tecken på en positiv utveckling men de fyra år som "läsa-skriva-räkna"-satsningen pågick är för kort för att ge påtagliga resultat varför det är viktigt att fortsätta påbörjade språksatsningar.
Olika forskningsrapporter visar en nedåtgående trend i svenska elevers läsförmåga. EU-rapporten Teaching Reading in Europe (EACEA 2011) jämför EU-länders resultat i PIRLS och PISA. Över 17 procent av Sveriges 15-åringar klarar endast att läsa de allra enklaste texterna. De svenska 15-åringarnas läsförståelse har, enligt PISA-undersökningarna, blivit signifikant sämre sedan 2000. Oroväckande är att:
• de bästa läsarna har blivit svagare,
• de svagaste läsarna har blivit fler och svagare,
• skillnaden i pojkars och flickors läsförmåga har ökat,
• socioekonomisk bakgrund i ökande grad påverkar läsförmågan,
• skillnaden i läskompetens mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat.
Analysen av PIRLS 2006 (Skolverket 2010) visar att svenska elever jämfört med övriga deltagande länder inte får lika mycket undervisning i läsförståelsestrategier, läsning med textsamtal eller utmaning i sin läsning. Utmaningen är att utveckla och stärka framgångsrika metoder som är förankrade i forskning och beprövad erfarenhet.
Fem grundläggande språkliga förmågor fokuseras i läroplan, kursplaner och kunskapskrav i samtliga ämnen (Lgr11): analys-, kommunikativ- och metakognitiv förmåga samt förmåga att hantera information och begrepp. Vi vill se ett "Språklyft" med undervisning i:
• läsförståelsestrategier och metakognitiva strategier,
• en bred repertoar av olika texttyper och genrer,
• texter från digitala medier,
• stöd till pojkars läsning
• fokus på språk i alla ämnen samt ämnesövergripande undervisning
Vi är en grupp kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare med samordnande ansvar i olika regioner i Sverige och har en gedigen erfarenhet av språk-, läs och skrivutvecklingsarbete. Statsbidraget och stödet från Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling har varit viktigt för arbetet i kommunerna. Detta måste fortsätta! Vi är övertygade om att ett "Språklyft" skulle höja resultaten i alla ämnen och ge eleverna nödvändiga förutsättningar för att aktivt kunna delta i samhällslivet.
Lisa Adamsson
Göteborg
Malin Granström
Värmland
Toura Hägnesten
Stockholm
Camilla Kallenberg
Småland, Blekinge, Öland
Erica Lövgren
Norrbotten
Ann Löwbeer
Södermanland
Birgitta Melin
Hälsingland, Västernorrland, Jämtland
Maud Nilzén
Västra Götaland
Regionala samordnare för språk-, läs- och skrivutveckling