Debatt: Trendbrott i Strängnäs kommunala skolor

Ännu ett läsår i skolan är nu till ända och såväl lärare som elever kan gå till välförtjänt och också välbehövlig vila. För de allra flesta av de 4800 eleverna i Strängnäs grundskolor innebär detta att hen fram i augusti är tillbaka i en någorlunda välkänd miljö, kanske en ny klass med nya kamrater, kanske en ny lärare men ändå grundskolan, andra går in i något helt nytt och annorlunda. För många har det varit en kämpig och tuff sista tid fylld med utmaningar som förhoppningsvis resulterat i den behörighet som eftersträvats. För andra kan framtiden te sig mer oviss.
Lätt att glömma är att årets nior är den första årsklassen på tre år som kunnat genomföra sitt sista grundskoleår utan ”Corona-störningar”.
För den kommunala halvan av gruppen som lämnar nian är det med stor tillfredställelse vi kan konstatera en markant uppgång (nio procentenheter) i andelen elever som erhåller behörighet till vidare studier relativt föregående år. Ett mycket glädjande resultat som är en följd av ett mycket strukturerat och fokuserat arbete från såväl elever som pedagoger. Ett stort tack till alla inblandade är på sin plats! 
Tron på och uppskattning av vårt kommunala skolsystem har i insändare och artiklar från delar av oppositionen under året visat sig vara väldig svag. 
Vi i majoriteten, Moderater och Socialdemokrater, har dock aldrig tvivlat! Återrapporter till nämnden under året samt också höstterminsbetygen har för oss tydligt visat vartåt vi varit på väg.
Är vi då nöjda med dessa resultat, nej självklart inte. Målet är och kommer alltid att vara att alla elever skall ges möjlighet att nå sin fulla potential, något som för de allra flesta niondeklassare innebär behörighet att studera vidare på gymnasienivå. 
Det kan konstateras att Strängnäs i stort inte skiljer sig från den problematik som färgar den nationella skoldebatten nämligen att vi har grupper som har det tuffare i skolan än andra. Pojkar relativt flickor, elever med utländsk härkomst relativt de som växt upp i Sverige och framför allt har elever med lågutbildade föräldrar det svårare relativt elever med högutbildade föräldrar.
Det som skiljer Strängnäs relativt många andra kommuner är den ”kommunala segregationen” där ovan nämnda grupper som har det tufft till mycket stor del är koncentrerade till den kommunala halvan av skolsystemet. 
Vårt uppdrag som kommunal huvudman är att fullt ut kompensera för dessa skillnader i förutsättningar, här misslyckas vi i Strängnäs på samma sätt som större delen av skolsverige misslyckas.
Med detta sagt är det viktigt att påminna om att en överväldigande majoritet av alla elever i den kommunala skolan erbjuds goda studiemöjligheter och klarar skolan med mycket goda resultat.
Från majoritetens sida är, i linje med majoritetsförklaringens uttryck ”Skolan högst”, ambitionen att kunna tilldela skolsystemet resurser som möjliggör att det professionella arbete som ligger till grund för årets förbättrade resultat kan fortsätta oförändrat. I den av Kommunfullmäktige i juni fastlagda flerårsplanen tilldelas skolan 17 MSEK mer än vad en strikt modellberäknad budget skulle ha gett.
Är det tillräcklig? Nej det är det inte om vi fullt ut skall mäkta det kompensatoriska uppdraget men det är en bra bit på väg och vi som representanter för majoriteten i Barn och Utbildningsnämnden kommer fortsatt att jobba för att en allt större del av kommunens budget kan avsättas för barn och unga. 


Kenneth Larsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs
Nasra Ali (S), vice ordförande barn- och utbildningsnämnden i Strängnäs