Den 17 september är det kyrkoval. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, nominerar kandidater som är engagerade i gudstjänst- och församlingsliv och som står fria från de politiska partierna. Foto:

Debatt: Bryt partipolitiseringen i Svenska kyrkan

Debatt
annons

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Svenska kyrkan kritiseras ofta för att vara politiserad. Om en församling, en biskop eller kyrkostyrelsen tar ställning i en aktuell politisk fråga utifrån kyrkans budskap är det vad man kan vänta sig av en levande kyrka, juluppropet 2016-2017 för en human flyktingpolitik är ett exempel. Men om kritiken avser partipolitik kan den inte avfärdas lika lättvindigt. Trots att kyrkan skildes från staten år 2000 vill partierna fortfarande inte släppa taget om Svenska kyrkan.

Tre partier ställer upp i kyrkovalet med sin partiorganisation och handlingsprogram beslutade av partiledningen: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. Andra riksdagspartier företräds numera av formellt självständiga parallellorganisationer och framträder som MPISK, VISK och så vidare. I kyrkomötet är flertalet ledamöter partipolitiker. Internationellt sett är Sverige unikt – ingen annanstans är de vanliga samhällspolitiska partierna engagerade i ett trossamfund.

Men är det inte bra att partierna ser till att ta fram kandidater till kyrkofullmäktige och kyrkoråd? Visst i den mån kandidaterna är kyrkligt intresserade och engagerade kan det fungera någorlunda. Och så är det ofta men tyvärr inte alltid. Att som fotbollsklubb ha styrelseledamöter som aldrig går på matcherna är en stor nackdel. Detsamma gäller kyrkorådet och gudstjänsterna. Ett annat problem är att församlingen nog drar sig för att rikta kyrkligt berättigad kritik mot kommunen när det är samma personer som sitter i kyrkorådet och kommunstyrelsen. Motsvarande gäller också kyrkomötet och regeringen och riksdagen.

Men det mest besvärande är att politiker förutsätter att alla människor har en politisk identitet. ”Vem är du egentligen?” betyder inte: ”Är du högkyrklig eller folkkyrklig?”, utan: "Är du vänster eller borglig, miljöpartist eller centerpartist?” Tänkandet präglas av samhällspolitik, inte av kyrkliga åskådningar, bibelsyn eller teologiska frågeställningar.

Om vi vill bryta partipolitiseringen av Sveriges största trossamfund – vad gör vi då? Den som har ett partipolitiskt engagemang kan ju försöka få sina partikamrater att se det orimliga i att samhällspartierna i vad som anses vara världens mest sekulariserade land fortfarande vill behålla en maktställning i ett trossamfund.

Och i väntan på att partierna ska drabbas av denna ideologiska klarsyn kan de som är kyrkomedlemmar rösta på partipolitiskt obundna kandidater i kyrkovalet i höst den 17 september. POSK, partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, nominerar kandidater som är engagerade i gudstjänst- och församlingsliv och som har valt att i de kyrkliga sammanhangen stå fria från de politiska partierna. Vårt väljarstöd har successivt ökat. I kyrkomötet är vi nu den näst största gruppen, hjälp oss att äntligen bryta partipolitiseringen i Svenska kyrkan!

Han-Olof Andrén

ordförande POSK /red

Birgitta Ehrenström

POSK, ordförande i Eskilstuna församlings kyrkoråd

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

Svenska kyrkanDebattPolitik
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka