Fler små kommunala nämnder ställer politiken närmare väljarna med mer debatt och högre kvalité på beslut som tas, än om nämnderna är färre och stora, skriver Jan Rudengren (L). Foto:

Debatt: Demokratins räddning – mer lokal demokrati

Debatt

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Vi i västerlandet har tagit för givet att demokratins segertåg ska fortgå. Nu upptäcker vi yrvaket hotet från auktoritära regimer. Dessutom upplever grupper i den egna befolkningen att demokratin kidnappats av alliansen mellan en politisk elit och den offentliga sektorns tjänstemän. Goda diskussioner som leder till bättre beslut är demokratins adelsmärke. Den stående medicinen för demokratin blir därför mindre centralism, mindre toppstyre, mer mångfald, fler röster, mer debatt.

En vanlig inställning när kommunen kommer på tal, är att det är för mycket av allt: för många politiker, tjänstemän och därmed möten och pappersarbete. Den enda bristvaran är medborgarinflytande. Att förstärka det civila samhällets inflytande över politiken och därigenom ändra kommunen administration är ett sätt minska centralismen. Detta kan ske genom att öka antalet nämnder. Inte minska dem vilket säkert kommer att föreslås efter valet.

I Strängnäs ska det inte vara nämnder med 22 ledamöter (11 ordinarie och 11 ersättare) där de flesta ledamöter varken säger ett ord eller läser beslutsunderlag. Snarare nämnder med kanske fyra ledamöter plus ordförande. I små nämnder blir alla synliga och det spelar roll vad man säger. Totala antalet ledamöter kan minska, men fördelning mellan majoritet och opposition påverkas inte. Det som i kommunens korridorer kallas effektiv styrning, heter på demokratiska sämre inflytande för medborgarna.

När man lägger ner en nämnd hamnar frågorna ofta i ett utskott under kommunstyrelsen (KS). Vinsten sägs bli lägre kostnader, färre möten, färre politiker och bättre styrning. Ett exempel på hur det kan komma att bli med kulturfrågorna i Strängnäs om kultur- och fritidsnämnden blir ett utskott under KS är kommunens personalpolitik. Den hanteras numera av ett utskott under KS och spåren förskräcker. Personalfrågorna kommer direkt i knät på majoriteten och utskottet har varit handlingsförlamat de senaste fyra åren. Detta trots att kommunen har ett av de högsta sjukskrivningstalen i landet.

Om en nämnd varit ansvarig för en av landets sämsta personalpolitik hade den aldrig kunnat smyga så lätt under radarn. Då hade det funnits en ordförande att ställa till svars. Nu blir det knappt en debatt och frågan döljs helt under KS, trots kraftig kritik från kommunens revisorer.

Färre – och stora – nämnder fjärmar politiken från människor. Fler små nämnder ställer politiken närmare väljarna med mer debatt och högre kvalité på beslut som tas. Fler frågor kommer till media. Demokratin lyser upp. Så låt oss inrätta flera små nämnder i Strängnäs kommun.

Jan Rudengren (L)

Ledamot i kultur- och fritidsnämnden

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

SträngnäsDebattKommunalpolitik
Relaterat