I Sverige har skolfrågorna blivit partipolitik. Det har bidragit till snabba kast och kortsiktiga förändringar som skadat svensk skola, skriver miljöpartisterna. Foto: Fredrik Sandberg. TT Foto:

Debatt: Låt skolan stå över partipolitiska gräl

Debatt

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Sveriges skolresultat stiger nu i flera internationella mätningar. Det är glädjande och ett styrkebesked från svensk skola. Samtidigt visar mätningarna att också jämlikheten i den svenska skolan har försämrats. Från att ha haft ett av världens mest jämlika skolsystem tappar Sverige oroväckande snabbt.

Endast 55 procent av eleverna med föräldrar utan avslutad gymnasieutbildning når själva behörighet till gymnasieskolan, i Södermanland var det bara 50,2 procent. Vi ser också att elever med olika bakgrund och resultat delas upp i olika skolor.

Det är alarmerande att skolsegregationen ökar, samhället och politiken måste agera, och det snabbt. Sverige är ett litet land på en global marknad, vi har inte råd att slösa bort en enda talang. OECD konstaterar att inget land har haft stadigt växande kunskapsresultat om skolsystemet samtidigt dras isär. Ojämlikhet leder inte bara till att några lämnas efter, det påverkar resultaten negativt både för de som har det tufft i skolan och för de som annars skulle få väldigt bra resultat.

I Sverige har skolfrågorna mer än i andra länder blivit partipolitik. Det har bidragit till snabba kast, kortsiktiga förändringar och många reformer som inte alltid hållit ihop. Detta har skadat svensk skola. För att ta ett helhetsgrepp och komma bort från politisk pajkastning tillsattes en Skolkommission. I april presenterade slutförslaget, Samling för skolan – en nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Forskare och profession har med ett brett mandat fått arbeta fram en helhetsplan för skolans utveckling.

Utredningen innehåller kraftfulla förslag för att komma tillrätta med ojämlikheten i skolan. De skolor som har de största utmaningarna ska få rejäla resurstillskott till undervisning och elevhälsa och kommuner och fristående huvudmän ska få bättre stöd från staten för att kunna säkra en bra skola till alla. Kommissionen föreslår också åtgärder för att minska skolsegregationen och bättre utvecklingsmöjligheter för lärare så att alla barn ska få möjligheten att möta de bästa pedagogerna.

Om vi ska ta skolans utmaningar på allvar är det nu politikens tur att skapa förutsättningar för att förslagen ska kunna genomföras. Vi uppmanar därför alla ansvariga beslutsfattare att läsa Skolkommissionens förslag noggrant och lyssna till det som forskare och professionen menar är det bästa för svensk skola. Det är lätt att lockas av att plocka snabba politiska poänger, men goda förslag från skolexperter kan vara värda att genomföra trots att de kanske inte står med i det egna partiprogrammet.

Sverige behöver en samling för en mer jämlik och sammanhållen skola. Bara så kan Sverige återigen bli ett internationellt föredöme där varje barn en ärlig chans och varje talang tas till vara.

Elisabet Knutsson (MP)

riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet

Faisal Hassan (MP)

ledamot i barn- och utbildningsnämnden

Marielle Lahti och Magnus Arreflod (MP)

gruppledare MP Eskilstuna

Linus Pettersson Laakso (MP)

sammankallande MP Eskilstuna

Läs också

( 8 st )

Läs mer om dessa ämnen

MiljöpartietDebattskola och utbildning
Relaterat