Sverige förlorar årligen 42 miljarder kronor på ineffektiv återvinning, visar en ny utredning. Foto:

Debatt: Sörmland förlorar 1,2 miljarder på utebliven återvinning

Debatt

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Just nu för regeringen och Allianspartierna samtal om Sveriges framtida avfallshantering. Miljöminister Karolina Skog (MP) har antytt att en ”sopreform” är nära förestående. Det är utmärkt att partier i båda blocken är involverade, men bara ordet ”sopreform” får larmklockorna att ringa. Det har en klang av 1970-talet, när sopor fortfarande sågs som ett problem. I dag vet vi att vårt avfall är en värdefull resurs. Detta måste genomsyra alla politiska initiativ för att driva på omställningen till ett cirkulärt samhälle.

Sverige förlorar varje år 42 miljarder kronor på utebliven återvinning, enligt en ny rapport från Återvinningsindustrierna och Material Economics. Det motsvarar över 1,2 miljarder kronor bara i Sörmland. Totalsiffran är med all säkerhet betydligt högre, eftersom studien bara tittat på en handfull material. Genom att skapa rätt förutsättningar för återvinning kan Sverige bli världsledande inom cirkulär ekonomi, skapa tillväxt och jobb samtidigt som vi tar bättre hand om jorden.

Varje sörmlänning ger årligen upphov till runt 450 kilo hushållsavfall. Att få ned den siffran ytterligare är i princip meningslöst. Det verkliga problemet är att det krävs hela 60 ton naturresurser per person för att producera det vi konsumerar i Sverige varje år. Om vi fortsätter att bryta nya naturresurser på samma sätt som i dag kommer vi exempelvis aldrig att klara kampen mot klimatförändringarna.

Det finns bara en lösning: En allt mer cirkulär ekonomi, byggd på riktig återvinning, där vi måste ta hand om de resurser vi en gång har tagit upp ur jordskorpan. Med större fokus på resurser har vi en chans att klara målet i Parisavtalet som innebär en uppvärmning av jorden väl under två grader Celsius.

Sörmlands kommuner kan bidra genom att kräva återvunnet material varje gång de upphandlar varor för skattepengar. Om all offentlig upphandling i Sverige ställer krav på återvunnet material ger vi resan mot cirkulär ekonomi en enorm knuff framåt. Då kan vi skapa större efterfrågan på de återvunna resurserna och få hjulen på resan mot en cirkulär ekonomi att börja snurra.

Sörmlands riksdagspolitiker kan bidra till de blocköverskridande samtalen genom att verka för en översyn av det kommunala avfallsmonopolet, som i dag står i vägen för verklig, storskalig återvinning. Genom lagstiftning kan också producentansvaret förbättras, så att de produkter sörmlänningarna köper designas för maximal återvinning från början.

Varje politisk reform måste bidra till att Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi. Då kan vi tillsammans ta stora kliv för framtidens hållbara samhällsbygge.

Pär Larshans

hållbarhetschef, Ragn-Sellsföretagen

Anders Kihl

forsknings- och utvecklingschef, Ragn-Sellsföretagen

Läs mer om dessa ämnen

SörmlandDebattÅtervinning