Svensk media kräver att teknikneutral moms införs för att rädda den digital journalistiken och undvika en försvagad demokrati.

Debatt: Svensk press kräver att en teknikneutral moms måste införas

Debatt

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

I går var det Pressfrihetens dag. Det är en frihet som aldrig får tas för given. Därför uppmärksammar vi i dag en annan viktig pressfrihetsfråga. Dagens höga moms på digital journalistik riskerar nämligen inom kort att leda till färre redaktioner, fler vita fläckar på mediekartan och en försvagad demokrati. För att undvika det måste regering och riksdag snarast införa en teknikneutral moms.

I Sverige och många andra EU-länder har tidningar en lägre momssats än andra varor och tjänster. Det för att främja läsande, kvalitetsjournalistik och debatt. I Sveriges fall är momsen sex i stället för 25 procent. Men den lägre momssatsen gäller bara för tryckta tidningar. Momsen på digitala versioner av samma nyheter är 25 procent. Det betyder att momsen på nyhetsförmedling fyrdubblats i takt med digitaliseringen och våra nya medievanor.

I början av förra året lovade finansminister Magdalena Andersson (S) samt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) på DN Debatt (25/1 2017) att sänka digitalmomsen så snart EU, som styr momsfrågor, öppnat för det. Men sedan dess har EU:s arbete för en momsharmonisering låst sig i en helt annan konflikt mellan Frankrike och Tjeckien. Det samtidigt som en växande andel av befolkningen – inte minst unga – vill ta del av nyheterna digitalt och tidningarnas kostnader för distribution och papper ökat brant. I den här utsatta situationen har regeringen gjort på stället halt. Det samtidigt som andra länder valt att aktivt gå före.

I Norge, som inte är med EU, beslutade regeringen redan 2015 att man skulle sänka digitalmomsen på alla nyhetsmedier. Detsamma gjorde EU-landet Frankrike. Deras sänkning har lett till att Frankrike hotas med vite av EU för att landet bryter mot gällande regler. Men oavsett hur man ser på det riktiga i Frankrikes beslut så har momssänkningarna bevisligen haft positiva effekter på både tidningsläsningen och redaktionernas resurser.

Färsk intäktsstatistik från medierevisorn ACPM visar till exempel att hela 22 procent av den franska dagspressens läsarintäkter 2017 kom från de digitala kanalerna. Motsvarande andel för den svenska morgonpressen var 13 procent.

För Norges del märks sänkningen inte minst genom att antalet abonnemang på dagstidningar ökade – för första gången på 19 år – under förra året, enligt MBL-statistik. Slutsatsen om att den sänkta momsen haft en positiv påverkan får även stöd i brittisk forskning. Den visar att andelen som betalar för digitala nyheter är större i Norge än i andra studerade länder. Och i vårt västra grannland var politikens skäl till sänkningen tydligt: ”Medierna har nu en tuff konkurrens (…) och regeringen vill hjälpa dem i omställningsarbetet”, sa kulturministern Thorhild Widvey till Dagens Næringsliv när beskedet kom.

Erfarenheterna talar alltså för att en ändrad moms stärker journalistikens möjligheter. Och via SOM-institutets forskning vet vi också att den lokala demokratin gynnas. Deras forskning visar att tidningsläsare generellt sett är bättre rustade att utöva sina demokratiska rättigheter än andra. Det även med hänsyn till ålder, politiskt intresse, utbildningsnivå och socioekonomi.

Om regering och riksdag inte väljer den fransk-norska vägen och på egen hand sänker momsen så har Danmark visat på en annan väg framåt. I väntan på att EU öppnar för en teknikneutral skatt så avser Danmark att kompensera medierna för momsen. Det nya förslaget är inte framförhandlat ännu men bör rimligen handla om ett stöd baserat på de digitala mediernas nettoomsättning, så att de får ett bidrag motsvarande cirka 20 procent av försäljningsintäkterna.

Regeringen har alltså tre alternativ att välja mellan. Den kan se till att EU:s momsknut blir löst, slå följe med Frankrike eller gå på Danmarks linje med en tillfällig lösning.

Väljer regeringen något av de två första alternativen så presenterade branschorganisationen TU – Medier i Sverige redan 2017 två lagförslag om hur en momssänkning skulle kunna genomföras.

I den ena lösningen ändras mervärdesskattelagen så att även elektroniskt tillhandahållande av tidningar som i dag har reducerad moms omfattas av den lägre skattesatsen på sex procent. I den andra lösningen ändras mervärdesskattelagen så att den här typen av publicistik omfattas av ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt.

Därtill har vi alternativ tre där allmänna nyhetstidningar kompenseras för momsen till dess att moderna regler är på plats inom EU. Vi menar att en sådan kompensation bör kunna prövas av EU-kommissionen som ”stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset” och därmed vara förenligt med EU:s regler om statsstöd. Syftet med kompensationen ligger också i linje med artikel 11 – om yttrandefrihet och informationsfrihet – i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

En teknikneutral moms är en förutsättning för en kraftfull nyhetsbevakning i hela landet och en fortsatt stark demokrati. Det effektivaste sättet att långsiktigt motverka fler vita fläckar och djupnande medieskuggor är att skynda på i momsfrågan. Det är inte minst viktigt då public service försäkrats stabila villkor för lång tid framåt. Den balans som hittills funnits mellan de offentliga och privata medierna riskerar annars att försvinna helt.

Nu krävs ett snabbt agerande av regering och riksdag. Att vänta är inte längre ett alternativ.

LÄNKAR

Ministerdebattartikel: https://www.dn.se/debatt/digitalmomsen-behover-sankas-sa-snart-som-mojligt/

Ungas medievanor: https://v-a.se/2018/04/varapport2018_2/

Ökande papperspriser: http://www.branschkoll.se/prishojningar-pa-papper-okad-efterfragan-minskad-pappersproduktion-och-valutaeffekter-driver-utvecklingen/

Norsk upplagestatistik: https://www.nrk.no/norge/mediebedriftene_-forste-opplagsframgang-pa-19-ar-1.13949122

Brittiska Digital News Report 2017: https://reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/sites/default/files/Digital%20News%20Report%202017%20web_0.pdf

Fransk intäktsstatistik: http://www.lefigaro.fr/medias/2018/04/12/20004-20180412ARTFIG00353-la-presse-carbure-a-l-abonnement-numerique.php

Svensk dagspressens intäktsfördelning: http://tu.se/pressmeddelanden/morgonpressens-digitala-lasarintakter-okar-2/

Danskt medieutspel: https://www.regeringen.dk/nyheder/regeringens-medieudspil-nye-medier-nye-vaner-nye-tider/

Norskt ministeruttalande: https://www.medievarlden.se/2015/05/norge-momsbefriar-dagspressen/

SOM-institutet: https://www.som.gu.se/digitalAssets/1467/1467331_095-114-jonas-ohlsson.pdf

EU:s grundläggande rättigheter: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2007.303.01.0001.01.SWE&toc=OJ:C:2007:303:TOC

Christofer Ahlqvist, chefredaktör och ansvarig utgivare Göteborgs-Posten

Carl-Johan Bergman, chefredaktör Dalarnas Tidningar och redaktionell chef Mittmedia

Sture Bergman, vd VK Media

Per Bowallius, vd Mittmedia

Mimmi Karlsson Bernfalk, chefredaktör och ansvarig utgivare Blekinge Läns Tidning

Elisabeth Blide, publisher Norra Halland

Anna-Klara Bratt, chefredaktör Feministiskt Perspektiv

Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning

Anders Enström, chefredaktör och ansvarig utgivare Barometern-OT

Anders Eriksson, vd Dagens Nyheter, Dagens industri, Expressen, Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan

Thomas Eriksson, publisher Metro

Anna Falk, chefredaktör och ansvarig utgivare, Södermanlands Nyheter

Raoul Grünthal, vd Schibsted Media

Lovisa Hamrin, vd Herenco

Lina Hedenström, vice vd NTM

Marie Hillblom, chefredaktör och ansvarig utgivare, Katrineholms-Kuriren

Erik Isberg, chefredaktör och ansvarig utgivare Folkbladet

Marie Johansson Flyckt, ansvarig utgivare Hall Media

Cecilia Frisk, publisher och ansvarig utgivare TTELA

Viveka Hedbjörk, publisher Hallandsposten och Hallands Nyheter

Anders Hörling, chefredaktör och ansvarig utgivare Nya Lidköpings-Tidningen

Anders Ingvarsson, chefredaktör och ansvarig utgivare Helahalsingland.se, GD.se, Bandypuls.se, Gefle Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusnan, Söderhamns-Kuriren och Ljusdals-Posten

Fredric Karén, publisher Svenska Dagbladet

Anna Lindberg, publisher Östgöta Media

Hans Lindeberg, chefredaktör Östersunds-Posten

Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare Mittmedia, Västmanland/Stockholm

Bertil T Pettersson, publisher Länsposten, Upplands Nyheter, Västmanlands Nyheter, Gästriklands Tidning, Dalabygden, Sörmlandsbygden och Svea Jord & Skog

Pia Rehnquist, chefredaktör och ansvarig utgivare Sydsvenskan och ansvarig utgivare Helsingborgs Dagblad

Mikael Rothsten, redaktionschef och ansvarig utgivare Nya Wermlands-Tidningen

Marcus Melinder, chefredaktör och ansvarig utgivare Norran

Jimmie Näslund, vd Sörmlands Media

Karin Näslund, chefredaktör och ansvarig utgivare, Örnsköldsviks Allehanda, Tidningen Ångermanland, Allehanda.se, Sundsvalls Tidning och Sundsvalls Nyheter

Kalle Sandhammar, chefredaktör och vd Upsala Nya Tidning

Lena K Samuelsson, chefredaktör och vd Aftonbladet

Lars Sjögren, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare Skånska Dagbladet

Victoria Svanberg, styrelseledamot och delägare NWT gruppen

Jessica Wennberg, chefredaktör och ansvarig utgivare Västerbottens-Kuriren

Peter Wolodarski, chefredaktör och ansvarig utgivare Dagens Nyheter

Läs mer om dessa ämnen

TryckfrihetDebattPressfrihet