Liberalen Magnus Erixon i Flen skriver att kommunen behöver anställa fler som kan jobba med näringslivsfrågor.

Insändare: Näringslivskontoret behöver förstärkas med tre tjänster

Insändare

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Blir bekymrad när jag läser i tidningen att vårt kommunalråd i Flen kallar den nyligen presenterade Företagsklimatundersökningen för en attitydundersökning.

Gör man det har man faktiskt inte tittat igenom eller förstått materialet som är sammanställt och presenterat av Svenskt Näringsliv.

Flera delar av undersökningen är statistik från SCB och är inget löst tyckande utan är hårda faktiska siffror. Ett exempel är ”andel i arbete” vars innehåll kommer från SCB. Där ligger Flens kommun på plats 287 av 290 kommuner 2017. Den visar andel förvärvsarbetande personer. I Flens kommun är det tyvärr bara 36,67 procent. Rikssnittet är 45,62 procent och de bästa kommunerna i landet når det dubbla resultatet mot Flen.

En annan mycket viktig indikator från SCB för Flens kommun i undersökningen är hushållens inkomst från privata företag, föreningar och stiftelser. Flen når tyvärr inte högre siffror på denna punkt än 42,81 procent. Rikssnittet är 54,44 procent. För femte året på raken så sjunker Flens kommun i denna viktiga mätpunkt och kommunen har aldrig sedan undersökningen startade 2002 haft ett sämre resultat.

Om Flens kommun menar allvar med ”Företagandet startar här” så måste kommunen göra mycket mer. En näringslivsstrategi är en bra början men den måste implementeras och förverkligas. Strategin är bara första trappsteget.

Det kräver investeringar både gällande antal fysiska personer på näringslivskontoret och de ekonomiska ramar kontoret behöver för att uppnå kommunens vision samt naturligtvis mycket arbete på samtliga förvaltningar.

En person på deltid på näringslivskontoret såsom det är i dag räcker inte långt om kommunen prioriterar det lokala näringslivet och vill arbeta för att dels locka till sig nya etableringar, dels få företag att flytta sin verksamhet till vår kommun samt inte minst få våra kommuninvånare att starta nya blomstrande verksamheter.

Kommunen måste hitta sina styrkor och svagheter utifrån företagarnas villkor plus förenkla/förändra på förvaltningarna för att kunna konkurrera om arbetstillfällen. Är viktigt att omvandla svagheter till styrkor samt föra ut kommunens budskap på ett professionellt sätt.

Sen 2010 har Flens kommun klättrat 35 placeringar i undersökningen samtidigt som Katrineholm har klättrat 144 platser. Allt är möjligt oavsett politisk ledning.

Ett starkare lokalt näringsliv skulle betyda högre skatteintäkter för kommunen och ett minskat behov av statliga bidrag till kommunen.

Liberalerna Flen har yrkat inför budget 2018 att Flens näringslivskontor förstärks med tre tjänster och 3,5 miljoner kronor i årlig förstärkning. Majoriteten biföll tyvärr ej vårt yrkande.

Magnus Erixon (L)

ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Flen

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

FlenDebattEkonomi/Företag
Relaterat

Mest delat denna vecka