Debatt: Debatt: Domar som försvagar assistansersättningen

Ökningen av antalet avslag beträffande assistansersättning accelererar, 88 procent av de som sökte assistansersättning fick avslag under januari 2017. Detta framgår av siffror från Försäkringskassan och socialutskottets KD-ordförande Emma Henriksson säger att systemet faller sönder om inget görs. År 1994 avslogs 20 procent av alla nyansökningar, 2016 var det 80 procent.

Marie Axelsson, chef på avdelningen för funktionsnedsatta på Försäkringskassan förmodar att det beror på effekterna av domar från Högsta förvaltningsdomstolen att antalet avslag är högt, 8 av 10 fick under 2016 avslag på sin ansökan om assistansersättning.

Rapporten ”sjukvårdande insatser och personlig assistans” från Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, har analyserat tre domar i Högsta förvaltningsdomstolen som begränsat rätten till personlig assistans. Tomas Agdalen, en av författarna säger att domarna visar att lagstiftningen är otydlig.

FN kritiserar Sverige för hårdare assistansbedömningar. I februari 2011 lämnade Sverige sin första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

FN svarar den 12 maj i år att man oroas över att assistanserna sedan 2010 har dragits eller minskats för vissa personer.

Kritiken är stor. Andreas Pettersson, juris doktor anser att domstolarna har gjort ett dåligt jobb i att värna om individens rättigheter i LSS.

I statministerns frågestund i riksdagen den 12 oktober 2017 fick han några frågor om assistansersättningen och uppgav att en utredning ser över bland annat domarnas effekt.

Således finns en omfattande kritik mot att flera beslut i domstol alltmer börjar ta udden av lagstiftningen. När statsministern säger att inga förändringar har gjorts i lagstiftningen som leder till att försämringar skett stämmer det men lagändringar hade sannolikt varit bättre än att låta domstolar diktera de viktiga villkoren och därmed försvaga LSS. Och regleringsbreven, i vilken utsträckning har de medverkat till att göra lagen allt mer tandlös?

Kommer regeringens utredning sedan att visa om och hur domar och regleringsbrev urvattnat lagen om LSS? Och blir de sedan någon förändring i lagstiftning och blir den tydligare så att myndigheter slipper vända sig till förvaltningsdomstolar för att få förtydliganden även i fortsättningen?

Nu handlar det om politisk vilja att hjälpa människor. Får de folkvalda utforma den framtida assistansersättningen eller kommer nya sparbeting med hjälp av domstolar?

Lennart Juvel