Replik på nyligen publicerade debattartikeln "Regionens resurser måste gå till kärnverksamheten".
Till att börja med upplever jag att Sverigedemokraternas debattartikel är riktad mot Åsa folkhögskola, varför det är märkligt att kursen KLIV – som riktar sig till utlandsutbildade inom vården – tas upp, eftersom KLIV bedrivs i Eskilstuna folkhögskolas regi.
Men då KLIV ändå kom på tal i SD:s artikel så kan jag informera om det som Tomas Borin (VfP) upplyste regionfullmäktige om den 15 april: 2023 hade regionen en kostnad på 5,4 miljoner kronor för hyrpersonal på kvinnokliniken i Eskilstuna. 2024 var den kostnaden 100 000 kronor – den hade alltså sjunkit med över 98 procent! Detta bland annat tack vare fyra iranska barnmorskor som utbildats genom KLIV.*
Dessutom har kompetensen av 19 läkare, 14 sjuksköterskor, åtta röntgensjuksköterskor, en dietist och en psykolog, kommit regionen till gagn genom KLIV.
Vidare kan vi konstatera att frågan om Åsa folkhögskolas fortlevnad borde vara död, eftersom regionen gjort en omfattande utredning om just detta. Regionfullmäktige röstade den 15 april igenom beslutet: “att Åsa och Eskilstuna folkhögskolor tills vidare ska drivas i egen regi (Region Sörmlands regi). Det fortsatta arbetet med att skapa en hållbar och ekonomiskt stabil verksamhet fortsätter löpande inom verksamheten.”
Detta borde som sagt ha avslutat denna debatt. Men tydligen inte. Dessutom är det som Jan Heinö (M) sa på samma regionfullmäktige: “Frågan är relevant först när det har visat sig att man inte har förutsättningar att vara en bra huvudman.”
Men eftersom frågan inte är död får jag bemöta statistiken som SD presenterar. Jag har svårt att få ihop den eftersom jag inte tror att SD inkluderar personer som studerar vidare, vilket gör statistiken kraftigt missvisande. Låt mig därför presentera följande statistik:
- 55 procent av deltagarna studerar ett år efter uppnådd behörighet från allmän kurs på folkhögskola. Motsvarande siffra på Komvux är cirka 30 procent. (SCB, 2023)
- 5 procent av deltagarna på folkhögskolornas yrkesutbildningar hoppar av sin utbildning. På yrkesvux är det 14 procent och på Yrkeshögskola 25 procent. (SCB och Skolverket, 2023)
- 43 procent av deltagarna som fått grundläggande behörighet på allmän kurs på en folkhögskola har någon form av funktionsnedsättning. (SCB, 2023).
- 80 procent av deltagarna på allmän kurs har fått inspiration till att studera vidare. (Folkhögskoleenkäten, 2024)
- 93 procent av deltagarna på allmän kurs pluggar på folkhögskola för att få behörighet till fortsatta studier. (Folkhögskoleenkäten, 2024)
- 72 procent av deltagarna har fått bättre självförtroende genom sina studier på folkhögskola. (Folkhögskoleenkäten, 2024)
Noterbart är också att 82 procent av folkhögskolorna har tvingats till neddragningar i verksamheten det senaste året, enligt Altingets kartläggning 2024.
Sammanfattningsvis visar både den statistik som presenteras här och det beslut som regionfullmäktige nyligen fattat, att folkhögskolorna – inklusive Åsa – fyller en viktig samhällsfunktion och bör värnas.
Att Sverigedemokraterna återupplivar en debatt som borde vara avslutad, och dessutom baserar sin argumentation på oklar statistik och haltande argumentation, riskerar att undergräva förtroendet för en verksamhet som bevisligen ger resultat. Det är hög tid att vi lämnar skyttegravarna och i stället fokuserar på hur vi långsiktigt stärker och utvecklar våra folkhögskolor – inte misstänkliggör dem!
Linus Larsson
Lärare på Åsa folkhögskola
* För förklaring av ekonomin som SD skriver om kan man läsa min artikel i Katrineholmskuriren den 30 november förra året, Regionen förlorar pengar på att avyttra Åsa folkhögskola. Jag upplever inte att jag behöver bemöta det för SD och läsarna igen.