Cementa gÄr vidare med klimatsatsning

Cementas fabrik pĂ„ Gotland Ă€r en av Sveriges största koldioxidbovar – men det ska förĂ€ndras. Nu tas nĂ€sta steg för att bygga en anlĂ€ggning som fĂ„ngar in koldioxid och som ska göra fabriken klimatneutral.

Cementas cementfabrik i Slite pÄ Gotland ska bli klimatpositiv till 2030, enligt planerna som företaget nu gÄr vidare med. Arkivbild.

Cementas cementfabrik i Slite pÄ Gotland ska bli klimatpositiv till 2030, enligt planerna som företaget nu gÄr vidare med. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2022-05-30 10:01

Cementfabriken i gotlÀndska Slite stÄr för tre procent av Sveriges samlade utslÀpp. Men till 2030 ska det förÀndras enligt Heidelberg Cement-koncernen, dÀr svenska Cementa ingÄr. Nu tas nÀsta steg för att bygga en sÄ kallad en CCS-anlÀggning som ska fÄnga in och lagra koldioxid.

Totalt rÀknar man med att 1,8 miljoner ton koldioxid ska kunna fÄngas in och dÀrefter transporteras till en permanent lagringsplats flera kilometer djupt ner i berggrunden. I takt med att en vÀxande andel biobrÀnslen anvÀnds vid tillverkningen kommer anlÀggningen att fÄnga in och lagra mer Àn dess fossila utslÀpp, enligt företaget.

– Det innebĂ€r att vi strĂ€cker oss sĂ„ lĂ„ngt att vi ocksĂ„ fĂ„ngar in koldioxid frĂ„n den bioenergi som vi anvĂ€nder i verksamheten. Det innebĂ€r alltsĂ„ att vi skapar en kolsĂ€nka, sĂ„ kallade minusutslĂ€pp. Betongbyggandet i Sverige blir sĂ„ledes klimatpositivt 2030, sĂ€ger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Cement Sverige.

Elförsörjning en flaskhals

Förstudien som gjordes under förra Äret bekrÀftar att satsningen Àr bÄde "möjlig och rimlig", enligt företaget. Nu gÄr arbetet vidare med en genomförbarhetsstudie, som berÀknas kosta 124 miljoner kronor och delfinansieras av Energimyndigheten med 51 miljoner. Totalt berÀknas investeringen kosta 10 miljarder kronor.

TongÄngarna frÄn koncernen Àr positiva, men det finns flera hinder pÄ vÀgen. Elförsörjningen beskrivs som den största flaskhalsen. Elbehovet kommer att öka frÄn dagens 45 megawatt till 250 megawatt.

– Det innebĂ€r en Ă„rlig elanvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 1,5 terawattimme, sĂ€ger Karin Comstedt Webb.

– Det hĂ€r Ă€r en satsning som har en hög förvĂ€ntan pĂ„ att elnĂ€tet bĂ„de till och pĂ„ Gotland kommer att behöva uppgraderas.

Dessutom behövs nya miljötillstÄnd och lÀngre tillstÄnd för fortsatt kalkstensbrytning i Slite. Cementa verkar i dag under ett tillfÀlligt tillstÄnd som löper ut den sista december i Är. Som ett första steg har de nu ansökt hos mark- och miljödomstolen om ett fyra Är lÄngt tillstÄnd, men menar att ett Ànnu lÀngre behövs.

– Ett lĂ„ngsiktigt tĂ€kttillstĂ„nd mĂ„ste vara pĂ„ plats innan vi kan fatta ett investeringsbeslut, sĂ€ger Karin Comstedt Webb.

Ministern positiv

NÀringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) lovordar beslutet att gÄ vidare med planerna.

– Cement Ă€r en av de viktigaste bestĂ„ndsdelarna i hela vĂ€rldens anvĂ€ndning av betong till husbyggnation, infrastruktur, vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar. Betong finns överallt – men det kommer ocksĂ„ med ett stort koldioxidutslĂ€pp, sĂ€ger han.

Thorwaldsson kallar den planerade anlÀggningen i Slite för "hela vÀrldens pilotanlÀggning", och sÀger att han hoppas att fler lÀnder följer efter med liknande satsningar.

– Detta Ă€r inte bara ett viktigt och bra beslut för Sverige, utan en vĂ€gvisare för hur hela vĂ€rldens betongindustri mĂ„ste stĂ€lla om, sĂ€ger han.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!