Som svar pÄ beskedet frÄn Tyskland lyfte naturgaspriserna med 15 procent pÄ onsdagen frÄn redan höga nivÄer. Den ryska naturgasen utgjorde i fjol cirka 40 procent av all naturgas som importerades till EU. SÀrskilt Tyskland och Italien Àr beroende av naturgasen för produktion av el, uppvÀrmning och i industriell verksamhet.
Tysklands regering har i nulÀget aktiverat en krisplan, som kan leda till ransonering av naturgas. Enligt den tyska regeringen Àr gaslagren i landet i dagslÀget fyllda till 25 procent och regeringen har manat företag och hushÄll till att spara pÄ sin energiförbrukning sÄ mycket som möjligt, enligt nyhetsbyrÄn Bloomberg.
Den ryske presidenten Vladimir Putin har samtidigt beordrat den ryska regeringen, centralbanken i Moskva och gasmonopolet Gazprom att till pÄ torsdag denna vecka ta fram ett system som möjliggör ett byte till rubelbetalningar.
Ănnu högre pristoppar
Om det ryska hotet om strypta naturgasleveranser blir verklighet kan det innebÀra gasransoneringar, industriella nedstÀngningar och Ànnu högre pristoppar för el för sÄvÀl hushÄll som företag i EU. DÄ riskerar köpkraften att urholkas, enligt Robert Bergqvist, seniorekonom vid SEB.
ââVissa lĂ€nder Ă€r mer beroende av rysk energi Ă€n andra och dĂ€r sticker Tyskland ut. Tyskland kan man sĂ€ga Ă€r Europas ekonomiska hjĂ€rta och om det orsakar problem dĂ€r och industrin inte fĂ„r tillgĂ„ng till energi sĂ„ kan det fĂ„ vĂ€ldigt allvarliga ekonomiska konsekvenser, sĂ€ger Robert Bergqvist.
Framförallt högre energipriser hotar, som riskerar att stiga Ànnu mer frÄn redan besvÀrligt höga nivÄer för Europa, enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
ââDet skapar en Ă€nnu större oro Ă€n vad som redan finns. Om vi antar att det driver upp priserna ytterligare sĂ„ kan det pĂ„verka efterfrĂ„gan och Ă€ven konjunkturen i Tyskland. Om man stĂ€nger av naturgasleveranserna helt kan det innebĂ€ra en ransonering pĂ„ energi vilket verkligen kan skaka om.
Rubeln vÀger tyngst
Samtidigt Àr intÀkterna frÄn naturgasexporten en avgörande rysk inkomstkÀlla.
ââRyssland Ă€r beroende av att fĂ„ in kapital för sin export. Om de inte fĂ„r intĂ€kterna blir det ett större problem, för att hĂ„lla ekonomin i gĂ„ng och hela sin energisektor. De har ocksĂ„ en hel del lĂ„n till omvĂ€rlden, sĂ€ger Robert Bergqvist.
DÀremot Àr det ryska kravet, att fÄ betalt i rubel, ett sÀtt för Ryssland att stötta upp sin valuta. NÄgot som enligt Robert Bergqvist kan vÀga tyngst för Ryssland i nulÀget.
ââNĂ€r Ryssland har indikerat detta tidigare fick det rubeln att stĂ€rkas, vilket ocksĂ„ Ă€r det Ryssland vill, sĂ€ger Annika Winsth.
Trots det ryska hotet som stundar tror Robert Bergqvist inte att detta Àr starten pÄ ett nytt ekonomiskt krig.
ââMĂ„nga lĂ€nder Ă€r involverade. Men för mig Ă€r detta inte ett handelskrig utan det rör sig om en rysk motreaktion mot vĂ€stvĂ€rldens sanktioner, vilket Ă€r nĂ„gonting annat. VĂ€stvĂ€rldens sanktioner slĂ„r hĂ„rt mot rysk ekonomi och detta skulle jag snarare kalla sanktioner som gĂ„r i andra riktningen mot resten av vĂ€rlden och framförallt Europa.