ââLönerna kommer att börja öka snabbare Ă€n inflationen, vilket stĂ€rker köpkraften, sĂ€ger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen till TT.
Konjunkturinstitutet rĂ€knar med att BNP sjunker med 0,9 procent i Ă„r â det Ă€r 0,5 procentenheter lĂ€gre jĂ€mfört med förra prognosen.
ââDet beror pĂ„ att exporten har utvecklats lite svagare Ă€n vi trodde, och hushĂ„llen har dragit ned sin konsumtion lite mer Ă€n vi trodde.
Svenska hushÄll har fÄtt det mycket tuffare det senaste Äret, med stigande priser och höjda rÀntor. KI ser framför sig ytterligare en rÀntehöjning i september, vilket kommer att förstÀrka hushÄllens utsatta situation.
ââHushĂ„llen köpkraft kommer att minska ett tag till, men under nĂ€sta Ă„r blir lĂ€get lite bĂ€ttre, spĂ„r Albin Kainelainen.
Svag krona höjer inflation
Riksbankens arbete med att bekÀmpa inflationen försvÄras rejÀlt av den svaga svenska kronan, anser KI.
ââDen försvagade kronan höjer inflationen, eftersom mycket av det vi köper i Sverige Ă€r importerat. Den pĂ„verkar Riksbankens rĂ€ntesĂ€ttning, som mĂ„ste förhĂ„lla sig till rĂ€nteskillnader frĂ„n framför allt ECB. Samtidigt stimulerar den tillvĂ€xten i svenska nĂ€ringslivet för de som jobbar mot exportmarknaden, sĂ€ger Kainelainen.
ââKronan Ă€r mycket svĂ„r att göra prognoser pĂ„.
Ăven för nĂ€sta Ă„r sĂ€nker KI prognosen för svensk ekonomi, med 0,2 procentenheter, till 1,2 procents tillvĂ€xt.
Samtidigt spÄr KI att inflationen landar pÄ 8,7 procent i Är, vilket Àr oförÀndrat jÀmfört med tidigare prognos.
KI rÀknar med att styrrÀntan landar pÄ 4 procent i Är, en ökning med 0,3 procentenheter jÀmfört med tidigare prognos.
Stark arbetsmarknad överraskar
DÀremot har lÄgkonjunkturen inte slagit igenom pÄ arbetsmarknaden Àn, konstaterar KI.
ââDen starka arbetsmarknaden har förvĂ„nat oss och andra i den hĂ€r lĂ„gkonjunkturen. Det Ă€r ett mönster vi ser Ă€ven i andra lĂ€nder, sĂ€ger Albin Kainelainen.
ââDet har inte gett utslag i höga löner, vilket vore riskfyllt. Att arbetsmarknaden utvecklas starkt utan att lönerna ökar starkt gör att det inte behöver vara en sĂ„ stor motsĂ€ttning som det har varit tidigare med en stark arbetsmarknad under hög inflation.
Neutral finanspolitik
I prognosen bedömer KI att budgeten för 2024 kommer att innehÄlla ofinansierade ÄtgÀrder motsvarande 45 miljarder kronor. 25 miljarder av det kommer att riktas mot hushÄllen.
KI anser att osÀkerheten om finanspolitikens utformning Àr stor "inte minst dÀrför att den höga inflationen gör att finanspolitiken bör utformas sÄ att den tar hÀnsyn till de utmaningar som penningpolitiken stÄr inför".
ââNu Ă€r det penningpolitiken som bestĂ€mmer hur expansiv den samlade ekonomiska politiken ska vara. Riksbanken försöker fĂ„ ned inflationen till mĂ„let pĂ„ tvĂ„ procent, och har höjt rĂ€ntan och stannat in ekonomins hastighet. DĂ„ kan inte finanspolitiken bestĂ€mma sig för att sĂ€tta i gĂ„ng och stimulera ekonomin, pĂ„pekar Albin Kainelainen.
ââFinanspolitiken mĂ„ste förhĂ„lla sig till det och dĂ„ kan den vara neutral, utan att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt störa Riksbankens försök att fĂ„ ned inflationen.