Sverige körde med en elexport pĂ„ 16 terawattimmar under första halvĂ„ret om Frankrike som Europas största nettoexportör av el. Exporten har till följd av skyhöga elpriser i skuggan av Ukrainakriget gjort att vi dessutom har slagit historiskt rekord nĂ€r det gĂ€ller intĂ€kterna frĂ„n elexporten â senast i juni med en export för 4,2 miljarder. Det Ă€r flera gĂ„nger högre Ă€n normalt.
Pengar till Svenska kraftnÀt
Den svenska elexporten under första halvÄret var totalt vÀrd 18,3 miljarder, enligt statistik frÄn Svenska kraftnÀt och Statistiska centralbyrÄn (SCB). ExportvÀrdet berÀknas utifrÄn överföringar per timme och aktuella spotpriser.
Rensar man bort transithandeln Ă€r nettointĂ€kterna frĂ„n den svenska elexporten under januariâjuni i Ă„r 15,2 miljarder kronor.
TT: Ăr detta det nya svenska musikundret, ett elunder?
ââJag vet inte om alla svenska elkonsumenter Ă€r sĂ„ förtjusta i den liknelsen, sĂ€ger Magnus Thorstensson, analytiker med ansvar för rĂ„kraftmarknaden pĂ„ branschorganisationen Energiföretagen.
Precis som nÀr el förs över mellan elomrÄden inom Sverige lÀgger kabelÀgarna beslag pÄ prisskillnader mellan olika elomrÄden, enligt Thorstensson.
Konkret handlar det om kapacitetsavgifter, med vilket avses de "vinster" som uppstÄr i prisberÀkningen nÀr kraft flödar frÄn lÄgprisomrÄde till högprisomrÄde. I Sverige gÄr pengarna frÀmst till myndigheten Svenska kraftnÀt, men till viss del Àven till norska Statkraft, som Àger den svensk-tyska kabeln Baltic Cable.
Kapacitetsavgifter, som ocksÄ kallas för flaskhalsintÀkter, har ökat radikalt i den energikris som Europa har gÄtt in i till följd av strypta ryska gasleveranser i skuggan av Ukrainakriget.
Enligt Lars Munter, elmarknadsexpert pĂ„ myndigheten, Ă€r skillnaden pĂ„ elpriserna i Sverige och mottagarlĂ€nderna större Ă€n normalt i elkrisen. Det svenska vĂ€rdet pĂ„ elexporten under första halvĂ„ret summeras till 15,2 miljarder kronor, men vĂ€rdet i mottagarlandet ligger pĂ„ 29,4 miljarder. Mellanskillnaden â 14,2 miljarder kronor â utgör dĂ„ flaskhalsintĂ€kter som delas mellan systemoperatörerna i Sverige och mottagarlandet.
ââVĂ€rdet av exporten Ă€r 15 236 miljoner kronor som tillfaller de svenska elproducenterna och prissĂ€kringsföretagen, sĂ€ger han till TT.
Elproducenter och andra aktörer pÄ elmarknaden i Sverige tjÀnar förstÄs pÄ det dramatiska prislyftet pÄ el i Europa, enligt Thorstensson. Men han menar att detta inte gÄr att beskriva med det exportbelopp som Svenska kraftnÀt och Statistiska centralbyrÄn (SCB) publicerar varje mÄnad.
Elproduktion prissÀkrad
Han ifrÄgasÀtter beloppet 15,2 miljarder, dÄ elen som exporteras frÄn södra Sverige ofta kommer frÄn andra svenska elomrÄden och genererat flaskhalsintÀkter pÄ vÀgen söderut.
Exakt hur mycket bolagen tjÀnar pÄ exporten avgörs av de serier av köp- och sÀljordrar som exporten bygger pÄ och hur bolagen i sin tur har prissÀkrat sin kraftproduktion pÄ terminsmarknaden.
ââDet Ă€r sant, sitter du pĂ„ produktion sĂ„ har du sannolikt inte prissĂ€krat allt och dĂ„ kommer du göra högre vinster pĂ„ grund av de högre priserna, sĂ€ger Thorstensson.
Men enligt Thorstensson Àr det inte ovanligt att minst 80 procent av den svenska elproduktionen prissÀkrats i förvÀg.
ââDetta gör att det Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att uttala sig om vilka vinster företagen gör. Det Ă€r mĂ„nga faktorer innan man kommer ned till sista raden, sĂ€ger han.