Som privatperson Àr det dags att se över sin ekonomi, gÄr det att höra frÄn de flesta experter. Men vad man sedan ska göra med sina sparpengar nÀr inflationen stiger och börsen gÄr ner Àr desto svÄrare att veta.
Enligt Emma Persson, privatekonom pÄ LÀnsförsÀkringar, kommer A och O i en trygg privatekonomi alltid vara att ha en tillgÀnglig buffert för oförutsedda utgifter. Tumregeln Àr minst tvÄ mÄnadslöner före skatt.
ââDet Ă€r viktigast, de mĂ„ste vara sĂ„ pass tillgĂ€ngliga att de sitter pĂ„ ett sparkonto. DĂ€r fĂ„r man helt enkelt leva med att man inte fĂ„r ett skydd mot inflationen, för de pengarna mĂ„ste finnas.
Hon rekommenderar att dela upp ens sparande i tre delar: Bufferten, det kortsiktiga sparandet, till exempel till ett kommande bröllop eller lÄngresa, och det lÄngsiktiga sparandet till ett framtida husköp eller pensionssparande.
ââHĂ€r fĂ„r man lĂ„ngsamt börja bygga upp strukturen för sitt sparande, dela upp det i olika korgar som man utsĂ€tter för olika typer av risk.
ââBufferten och det kortsiktiga sparandet ska inte utsĂ€ttas för sĂ„ stor risk, de pengarna vill man veta ska finnas kvar nĂ€r man vill anvĂ€nda dem. NivĂ„n pĂ„ bufferten har förstĂ„s med att göra vilket typ av liv man lever, Ă€r man singel och bor i hyresrĂ€tt behöver man kanske inte lika mycket pengar som en barnfamilj med sommarstuga och tvĂ„ bilar som Ă€r beroende av att inkomsterna kommer in som de ska.
Oerfarna för orosmoln
Saknas utrymme att investera Àr det heller inte lÀge att anvÀnda allt sparande pÄ en drömsemester i sommar.
ââDet gĂ€ller att gĂ„ emot den instinkten vi ofta har, pengarna brĂ€nner i fickan och man vill göra nĂ„got för dem. Men jag lovar att du kommer vara glad den dagen det finns en liten slant att anvĂ€nda nĂ€r nĂ„gonting vĂ€l hĂ€nder.
SEB:s privatekonom Américo Fernåndez hÄller med om att bufferten bör ligga högst upp pÄ listan. Om du stresstestar privatekonomin kanske det visar sig att en buffert pÄ tvÄ mÄnadslöner Àr alldeles för lite.
ââMĂ„nga har inte upplevt de privatekonomiska orosmolnen tidigare. De som har varit ute pĂ„ arbetsmarknaden senaste fem-tio Ă„ren har inte upplevt annat Ă€n stigande börser, noll inflation, extremt lĂ„ga rĂ€ntor och stigande bostadspriser.
ââMen hur slĂ„r det om bolĂ„nerĂ€ntan skulle gĂ„ frĂ„n 1,5 till 3 procent inom ett Ă„r, har du de pengarna? Hur slĂ„r det om energipriserna fortsĂ€tter att vara höga? DĂ„ kanske det visar sig att det behövs fyra sparade mĂ„nadslöner, sĂ€ger han.
Investera i det du kÀnner till
NÀr man vÀl har gjort den kalkylen finns det ingen anledning att bygga pÄ ett kontosparande som tappar i vÀrde, menar Américo Fernåndez. Vid sparande pÄ börsen Àr det viktigt, oavsett hur kort- eller lÄngsiktig din plan Àr, att inte lÀgga hela sparbeloppet pÄ en och samma gÄng.
ââFör dĂ„ Ă€r du helt beroende av tajmingen. Det spelar ingen roll hur mĂ„nga Ă„rs erfarenhet man har, det Ă€r helt omöjligt att veta om man befinner sig pĂ„ toppen eller pĂ„ botten. Det visar sig först efterĂ„t.
Totalt berÀknas svenskarna sitta med ungefÀr 2 100 miljarder kronor i kontanter pÄ olika typer av konton, varav 230 miljarder pÄ olika former av sparkonton dÀr pengarna Àr inlÄsta en viss tid med nÄgon slags mindre rÀnta.
Resterande omkring 1 870 miljarder kronor, Äterfinns pÄ lönekonton och sparkonton med fria uttag dÀr rÀntan oftast Àr noll, enligt siffror frÄn Statistiska CentralbyrÄn. En inflation pÄ sex procent Àter dÀrmed upp mÄnga miljarder frÄn svenskarnas sparande.
Ska man dÄ investera pÄ börsen men inte vet pÄ vad Àr rÄdet frÄn Américo Fernåndez att vÀnda sig till nÄgot varumÀrke eller bolag som man sjÀlv förstÄr sig pÄ. Det kan skapa en förstÄelse inför eventuella nedgÄngar, som gör att man inte sÀljer av.
ââDet Ă€r dĂ€r mĂ„nga gör sina missar. Man följer flocken, och nĂ€r börsen vĂ€nder ner sĂ„ börjar man sĂ€lja av sina innehav. Vet man vad man investerar i, sĂ„ Ă€r man mindre benĂ€gen att göra den klassiska sparmissen.