Antalet skilsmÀssor har i Är ökat med sju procent, enligt Sveriges Radio Ekot. Totalt lÀmnades 21 500 skilsmÀssoansökningar in till landets tingsrÀtter mellan januari och augusti.
Men en skilsmĂ€ssa innebĂ€r inte bara upplösandet av ett Ă€ktenskap â det kan ocksĂ„ vara en hĂ„rd ekonomisk smĂ€ll för en eller bĂ„da inblandade parter.
I bÀsta fall finns redan en plan kring de ekonomiska detaljerna. Verkligheten Àr dÀremot ofta en annan, enligt SEB:s privatekonom Jens Magnusson.
ââVi förnumstiga privatekonomer tycker att man ska diskutera nĂ€r man Ă€r sams. Men det Ă€r inte alltid att det blir sĂ„ och det Ă€r inte konstigt. Det första man mĂ„ste börja med i sĂ„ fall Ă€r att sĂ€tta sig in i vilka regler som gĂ€ller, sĂ€ger han.
Ta hjÀlp
Grundregeln vid en skilsmÀssa Àr att makarnas sammanlagda nettotillgÄngar delas upp och fördelas till bÄda parter. Undantaget Àr om vissa tillgÄngar inte ska ingÄ i bodelningen för att man exempelvis kommit överens om det i ett Àktenskapsförord eller om Àktenskapet varat i mindre Àn fem Är. Den ena parten kan ocksÄ ha Àrvt delar av sina tillgÄngar som enskild egendom.
Ăr barn med i bilden finns ytterligare aspekter att ta hĂ€nsyn till. Jens Magnusson föreslĂ„r att man vĂ€nder sig till en jurist eller advokat för att bena ut det juridiska.
ââDĂ„ kan man behöva ta hjĂ€lp, men den ska man ta individuellt. Det hĂ€nder allt för ofta att bĂ„da gĂ„r till en advokat som anlitats av den ena parten. DĂ„ ska man komma ihĂ„g att den inte nödvĂ€ndigtvis representerar bĂ„da, sĂ€ger han och rekommenderar Ă€ven att göra en skriftlig bodelning.
Enligt Ingela Gabrielsson, privatekonom pÄ Nordea, Àr det fortfarande ofta kvinnor som drar det kortaste ekonomiska strÄet nÀr det gÀller skilsmÀssor.
ââDet Ă€r fortfarande löneskillnader mellan kvinnor och mĂ€n och mĂ„nga kvinnor satsar pĂ„ familjen. HĂ€r mĂ„ste kvinnor förstĂ„ realiteten och ha ett eget sparande. Det kan vara nĂ„gra hundra kronor i mĂ„naden, bara man kommer i gĂ„ng med ett sparande. Det Ă€r viktigt för att komma pĂ„ fötter pĂ„ sikt, sĂ€ger hon.
Gör en budget
Gabrielsson rekommenderar ocksÄ att undvika dyra smÄlÄn och se över sina försÀkringar för att gardera sig mot ovÀntade hÀndelser.
Att undersöka möjligheten för olika sorters bidrag, exempelvis bostadsbidrag som vissa ensamstÄende förÀldrar Àr berÀttigade till, Àr inte heller en dum idé. Mycket handlar ocksÄ om att göra en rimlig budget och se över sina vanor.
ââDet finns jĂ€ttemycket pengar att tjĂ€na pĂ„ att planera veckans mat i stĂ€llet för hĂ€mtmat eller fika pĂ„ stan. Transporter Ă€r en annan sak dĂ€r man kanske kan spara in pĂ„ busskort genom att cykla. Ju tidigare man tittar pĂ„ detta desto bĂ€ttre, sĂ€ger Ingela Gabrielsson.
"LĂ„t det ta tid"
Ăven Emma Persson, privatekonom pĂ„ LĂ€nsförsĂ€kringar, betonar vikten av en budget.
ââHur kan jag klara av det hĂ€r trots att det blir tufft? Vilka omstĂ€llningar kan jag göra i min ekonomi? Kan jag bo mindre eller dra in pĂ„ visa hushĂ„llsutgifter tillfĂ€lligt?
Samtidigt anser hon att det ocksÄ Àr viktigt att fÄ landa i vardagen först.
ââVar öppen med situationen till vĂ€nner och familj och lĂ„t det ta tid. Försök komma sĂ„ billigt undan med de stora inköpen. I dag Ă€r det exempelvis sĂ„ lĂ€tt att fĂ„ tag pĂ„ begagnade möbler i olika digitala forum, sĂ€ger Emma Persson.