EU-nämnden stödjer regeringen om minimilöner

– Jag är väldigt glad över att det finns ett brett stöd och att det finns en majoritet för att vi ska fortsätta förhandla, stå upp för det vi åstadkommit och göra allt vi kan för att värna den svenska lönebildningsmodellen, säger dock arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) efter ett samråd med EU-nämnden.

På måndag deltar hon i ett möte med EU-ländernas arbetsmarknadsministrar. De ska slå fast ministerrådets linje inför förhandlingarna med EU-kommissionen och EU-parlamentet om direktivet om minimilöner i EU.

Regeringen och riksdagen har hittills motsatt sig direktivet, åtminstone att det skulle gälla i Sverige. Farhågorna har varit att det ska leda till att fack och arbetsgivare förlorar makten att sätta löner genom att politiker istället gör det genom att lagstifta. Men regeringen vill nu förhandla vidare, i hopp om att Sverige ska få viktiga undantag från direktivet.

Samtidigt avser regeringen att lägga till ett uttalande till protokollet, om svenska gränser i de fortsatta förhandlingarna. Det är dock inte rättsligt bindande.

– Det är för oss viktiga red-lines. Om det skulle komma krav från EU-parlamentet som vill gå i en annan riktning kan vi luta oss mot det svenska yttrandet och vad vi står för, säger Nordmark.

Inga krav

Annars är hon nöjd med det allmänna yttrande som ska bli ministerrådets linje.

– Jag konstaterar tillsammans med experterna på regeringskansliet och experterna hos fack och arbetsgivare att det inte finns några krav på Sverige att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring, säger Nordmark.

Men Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna stödjer inte regeringen. Det finns ingen garanti för undantag för Sverige.

Ser risker

– Det finns stora risker med det här. EU-domstolen skulle kunna välja att tolka det här direktivet allmänt och då får vi det vi velat undvika, säger Tobias Billström (M).

– Moderaterna har konsekvent varit emot den här utvecklingen och det är viktigt att Sverige får bestämma själv över den svenska arbetsmarknaden.

Det minst dåliga nu är att låta regeringen fortsätta förhandla, anser Centerpartiet.

– De får se till att städa upp den röra de har skapat, med uppdraget att den svenska modellen inte får stryka på foten, säger Annica Qarlsson (C).

Sverige och Danmark har hittills varit ledande i motståndet mot EU-minimilöner, av oro för att det skulle underminera den nordiska lönesättningsmodellen.

LO och Svenskt Näringsliv skulle helst se att direktivet inte alls blev av och är inte helt lugna inför de förhandlingar som ska ta vid.

Minst dåliga

– Det är det minst dåliga kompromissförslaget vi har sett hittills. Men det är oerhört viktigt att regeringen håller i sina röda linjer och sin position, säger Therese Guovelin, första vice ordförande för LO.

Hon har beskrivit EU-parlamentets hållning om minimilöner som en katastrof. Parlamentet vill att ett direktiv ska omfatta alla löntagare i EU.

– Det skulle kunna innebära att en missnöjd arbetstagare som inte är med i facket går vidare till domstol. Det kan sedan hamna i EU-domstolen och det blir den som slår fast vad som är skälig lön.

– I Sverige är det parterna på arbetsmarknaden som avgör det, vi vill inte att det ska vara EU-domstolen, säger Guovelin.

Mer återhållsam

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har inte fått sin oro stillad, men säger att han tillsvidare får lita på att regeringen gör rätt.

– När nu regeringen säger att man har gjort en rättslig bedömning och man garanterar att vi (läs: Sverige) inte träffas av minimilöner så är väl det jättebra, det är ju det vi är ute efter.

Till det allmänna yttrandet i ministerrådet ska regeringen lägga ett protokollsuttalande, för att göra den svenska linjen extra tydlig i de kommande förhandlingarna.