Gunnar Nygren är docent i journalistik vid Södertörns högskola. Foto:

Det fria ordet i går och i dag

Eskilstuna

Att förbjuda den svenska pressen från att vittna om övergrepp eller maktmissbruk känns i dag främmande. Nu ser hoten mot det fria ordet annorlunda ut.

Oberoende journalistik betraktas i dag som en självklar del i en fungerande demokrati. Mediernas uppgift att förmedla nyheter och granska samhällsaktörer – utan inblandning från staten – gör det bland annat möjligt för medborgare att bilda sig egna uppfattningar och åsikter.

Under andra världskriget inskränktes pressfriheten till följd av det överhängande hotet att dras in i kriget.

Pressen förbjöds att publicera uppgifter som kunde irritera tyskarna. Några tidningar vägrade. En av dem var Eskilstuna-Kuriren under ledning av dåvarande chefredaktör J A Selander.

– Det fanns kryphål i Tryckfrihetsförordningen som gjorde det möjligt att beslagta tidningar som inte förhöll sig till regeringens linje, säger Gunnar Nygren, docent i journalistik vid Södertörns högskola och tidigare medarbetare på Eskilstuna-Kuriren.

Tidningens ställningstagande uppskattades av många läsare och den nazistiska ideologin var svag i tidningens spridningsområde.

– Det som var viktigt med J A Selander var att han under de här åren stod för något annat och vågade säga det, säger Gunnar Nygren. Men det är också viktigt att komma ihåg att nazismen som rörelse aldrig riktigt fick fäste i Sverige. Det var människor av alla partifärger som tyckte att det var bäst att anpassa sig och vara tyst.

Efter kriget ändrades Tryckfrihetsförordningen för att skydda yttrandefriheten hos tryckta skrifter ytterligare.

Att den svenska staten skulle lägga sig i vad medier publicerar och inte är avlägset i dag.

Men det kan finnas andra bekymmersamma anpassningar i vår tid.

Gunnar Nygren är exempelvis orolig över hur medierna påverkas när de sociala mediejättarna fattar olika beslut. Ett exempel som han ger är hur trafiken till nyhetssajter sjönk med 40 procent för något år sedan, när Facebook gjorde om sina algoritmer och prioriterade ned nyhetsmediernas inlägg.

– Om medier anpassar sig alltför mycket till företag som Google och Facebook så innebär det att företagen får makt över vår offentlighet och kan bestämma över vad vi får diskutera och inte, och det är en jättefarlig utveckling, säger Gunnar Nygren. För att nå ut med sina publiceringar borde medieföretag i första hand satsa på egna plattformar, de stora plattformarna har man inget inflytande mot.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) framhåller fria medier som en av grundpelarna i en demokrati.

– Självständig rapportering och ostörda möjligheter att förmedla nyheter är otroligt viktiga beståndsdelar i en demokrati, särskilt under kris eller krig, säger Marcus Årskog, senior analytiker på MSB.

Förändras de villkoren ökar risken för spridning av vilseledande information menar Marcus Årskog, något som i sin tur kan bli ett hot mot demokratiska värderingar som yttrandefrihet och alla människors lika värde.

– Det skulle till exempel kunna göra det enklare för en illvillig motståndare att med påverkanskampanjer kunna påverka allmänhetens uppfattning och det politiska beslutsfattandet till sin egen fördel, säger Marcus Årskog.

– Hotet kan utmana hur beslut i Sverige fattas, hur vi valt att organisera samhället och vad vi har för värderingar. När jag pratar om informationspåverkan så menar jag främmande makt, alltså andra stater och organisationer utanför våra gränser, fortsätter han.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

JA Selander
Relaterat