Foto:

Drunknade mannens anhöriga kräver 800 000 kronor av 42-åringen

Sommarstugemorden
annons

Det finns ytterst få människor som har den mentala förmågan att ta livet av en annan person och sedan leva med den vetskapen resten av livet.

– De flesta människor klarar inte det. Men 42-åringen skulle kunna klara av den mentala biten. Hon är gärningsman, utan rimligt tvivel, ensam eller tillsammans med någon annan.

Så sa advokat Brage Åman, målsägandebiträde för familjen till den drunknade exmaken, när rättegången och slutpläderingarna i de så kallade sommarstugemorden gick in i sitt slutskede på tisdagen.

Åman inledde med att förklara för tingsrätten att det för de anhörigas skull är väldigt viktigt att vara tydlig med hur exmaken dog. Om han dog till följd av en olyckshändelse kan de anhöriga bli utan skadestånd. Om han blev mördad och om den 42-åriga Eskilstunakvinnan bedöms skyldig, kan de kräva skadestånd av henne. Och att maken hade mördats rådde det ingen tvekan om, sa Brage Åman.

– Jag påstår att det står utom rimligt tvivel att han blivit mördad, fortsatte han och menade att 42-åringen är den skyldiga.

Därefter gick han in på de skadeståndsyrkanden som den drunknade makens efterlevande kräver av 42-åringen. Och i samtliga fall krävde han betydligt högre belopp än de schablonbelopp som betalas ut enligt praxis.

Totalt 800 000 kronor menade Brage Åman att de anhöriga har rätt till. Då gällde det 100 000 kronor var för den drunknade mannens föräldrar, för hans syskon och såväl hans tonåriga barn som de små barn han hade tillsammans med 42-åringen.

Susanna Cleve, målsägandebiträde för 42-åringens mamma och syster efter föräldramordet 2016, berättade ännu en gång hur hennes klienters liv fullständigt hade raserats den där dagen i början av augusti förra året.

– I det här målet finns inga förmildrande omständigheter. Bara försvårande omständigheter, sa Susanna Cleve med eftertryck.

Hon redogjorde för mordkvällen då mamman överöstes med 24 knivhugg när hon låg i sängen i sitt eget hem, om hur maken mördades strax intill henne utan att hon hade en chans att ingripa.

När mamman mirakulöst nog överlevde attacken började nästa helvete, sa hon och berättade återigen om hur både systern och hennes familj och senare också mamman, hade tvingats fly för sina liv.

– Kort efter mordet kopplades säkerhetspolisen in och en dag knackade tungt beväpnad polis på hemma hos systern och hennes familj. Det fanns då en mycket allvarlig och konkret hotbild mot familjen. I september bedömde polisen att man inte kunde garantera deras säkerhet i Sverige och de fick flytta utomlands, sa Susanna Cleve.

Också Susanna Cleve krävde skadestånd för sina klienters räkning och sa bland annat:

– 42-åringen har inte någon gång uttryckt någon form av empati eller omsorg om sin mamma. Hon har bara uttalat hat mot sin mamma. Det handlar om ett utstuderat hat. Trots att det har handlat om ett föräldrapar som slagit knut på sig själva för att hjälpa 42-åringen och alla hennes barn.

Pojkvännens försvarare, Lars Jähresten, var kortfattad och koncis när han pläderade för sin klient som alltså erkänt mordet och mordförsöket den 3 augusti 2016 och sa:

– Han har inget som helst eget motiv för att döda 42-åringens föräldrar. Han var inte osams med föräldrarna. Han skulle inte få någon ekonomisk vinning, han var ett ensamkommande flyktingbarn. Varför skulle han göra detta själv, utan 42-åringens hjälp?

– Han berättar bara som det är. 42-åringen skyller på allt och alla, till och med sina egna barn. Det är inte bara pojkvännen som ska fällas för mord och mordförsök. Det ska även 42-åringen göra, poängterade Lars Jähresten.

Amanda Hikes hann plädera en timme, innan det var dags för lunchuppehåll. Hon hade aviserat att hon tänker plädera i flera timmar. Hon började med mordet och mordförsöket förra året och var mycket kritisk till polisens sätt att arbeta.

– Det finns ingen som helst teknisk bevisning som binder 42-åringen till brottet. Det är pojkvännen som ensam ska bära ansvaret för gärningen förra året, sa Amanda Hikes.

Hon kritiserade den tidslinje för mordkvällen som polisen gjort, hon menade att om en tilltalad pekar ut en annan tilltalad krävs kraftig stödbevisning och menade att sådan inte finns som binder 42-åringen till brottet 2016. Hon menade att pojkvännen hade ljugit vid massor av tillfällen i utredningen och att polisutredningen inte hade bedrivits objektivt.

– Pojkvännen är inte någon oskyldig duvunge. Han har utnyttjat 42-åringen för hennes pengar, sa Amanda Hikes.

Läs mer om dessa ämnen

Arbogamordet
annons

Mest delat denna vecka