Vips, så blev vi med två småbarn som vägrar att växa

Krönika av Rebecca Öhman

Det ska daltas hit och dit. Inte för dragigt, inte för kallt, inte för varmt, inte för soligt och inte för mörkt. Vattna generöst, men inte för mycket. Vänj dem gärna med utomhusmiljö lite i taget, och går temperaturen ner för mycket - ta in, direkt. Plantera om vartefter plantan växer och glöm inte näring!

För några veckor sedan inhandlade jag och min sambo två chileplantor. Vi har haft tomatplantor innan och det var hur lätt som helst. Efter lite eftersökningar insåg vi att chile kan bli ett projekt vi inte var förberedda på. Det känns nästan som om vi blivit med barn! Jag brukar till och med skämta och fråga min sambo om han vattnat barnen i dag.

För att gynna chilefrukterna var ett tips vi tog till oss att knipsa bort de första blommorna. Sagt och gjort och kort därefter började den första frukten att växa. Härligt tänkte vi, det här går som en dans.

Men nej, nu ser de mer ut som växter som inte tagits om hand under en semesterresa. Bladen hänger och börjar smått tappa sin härliga gröna färg. Vi har försökt göra som det står i de guider som finns.

Än har vi inte låtit växterna vara utomhus då nattemperaturen inte är nog hög. Men snart så - då kanske vi kan slappna av lite. Om det inte börjar blåsa vill säga...

Det tål att påpekas att vi inte är några experter på det här med att odla. Vi bor i en lägenhet mitt i stan med en liten balkong, utrymmet och resurserna är inte oändliga så att säga.

Men ändå.

Hur svårt ska det vara att odla sin egen mat? Det är klart att det blir mer bekvämt att gå till stormarknaden och köpa på sig både lokala och mer exotiska råvaror.

Nu har vi i alla fall bestämt oss för att sluta dalta med plantorna. Det kan vara så att vi vattnat för mycket, så nu har vi dragit ner på det. Det kan också hända att platsen de stått på var för dragig då balkongdörren var alldeles intill. Så nu flyttar vi runt dem i lägenheten beroende på var solen ligger och vilken tid på dygnet det är. Vi har även införskaffat nya krukor som är bättre anpassade efter matplantor.

Nej du, vem försöker jag lura? Vi daltar fortfarande och vi har definitivt inte tappat hoppet på att snart kunna skörda egen chile att använda i matlagningen. Även om det inte ser ljust ut för tillfället är växterna inte helt döda, med lite första hjälpen kanske de kan ta sig.

Och vi har ju faktiskt en frukt som måste få chansen att växa på sig. En frukt är bättre än ingen frukt.

Så vi fortsätter att tänka på våra små barn. Att tänka på går bra, men att börja prata med växterna kommer jag aldrig göra. Där drar jag gränsen, i alla fall i nuläget.

Nästa sommar går vi nog tillbaka till tomatplantan. Den behövde omsorg, men inte allt för mycket.

Läs mer om dessa ämnen

Krönikaodling