Ronja Klang flyttade i december från Järvsö i Hälsingland till Eskilstuna.
Ronja Klang, 28, flyttade i december från Järvsö i Hälsingland till Eskilstuna. Att som vuxen skaffa sig vänner i en ny stad kan vara en utmaning och Ronja Klang beslutade sig för att sträcka ut en hand på sociala medier i sin strävan efter nya bekantskaper.
Ett av hennes största intressen är handarbete så för henne föll det sig naturligt att det var i ett sådant sammanhang hon skulle ta ton. I gruppen "För oss som älskar att sticka" på Facebook frågar hon i ett inlägg på torsdagsmorgonen om någon skulle vilja ses på ett kafé i Eskilstuna och sticka någon lördag. Reaktionerna lät inte vänta på sig.
– Jag har fått väldigt mycket respons, det är flera stycken som säger att de vill komma, säger Ronja Klang.
Det var hennes mormor som lärde en sexårig Ronja Klang att sticka och hon har vuxit upp med hantverket som en naturlig del av vardagen.
– Alla i min familj stickar och alla runt omkring också. Det har blivit naturligt att sitta med en stickning och ju äldre man blir ju mer intressant blir det.
Hon uppskattar dels stickandet ur miljösynpunkt, att kunna tillverka sina egna plagg med naturliga garner, bomull och ull. Men hon ser det även som en avkoppling.
– Jag är inte så intresserad av att springa på gym för att koppla av, då tar jag en promenad och tar med mig stickningen istället.
Att det är fler som delar hennes intresse i Eskilstuna råder det inget tvivel om, även om hon själv inte var beredd på så mycket gensvar när hon skrev inlägget i Facebookgruppen.
– Jag hade inte räknat med att få så mycket respons.
Att sticka sina egna plagg är ett av Ronja Klangs största intressen.
Den första träffen i Eskilstuna kommer att ske den nionde april klockan 11.00 på Waynes Coffee. Och du behöver nödvändigtvis inte sticka för att vara med.
– Vill folk sitta och brodera, virka, eller knyppla eller vad de nu vill göra så går det bra. Så länge man har ett intresse av handarbete.
Ronja Klang gläds över att intresset har ökat bland yngre de senaste åren. Hon tror att det delvis hänger ihop med miljöaspekten och ser det som en hyllning till sin mormor, som gick bort i december, att dela med sig av kunskapen.
– Jag har börjat lära en kompis att virka. Om jag lär henne så kanske hon fastnar och lär ut till någon annan. Då för jag vidare arvet som jag har fått från min mormor, det tycker jag är fint, säger Ronja Klang.