Torsten Cederblad, Eskilstuna har avlidit i en ålder av 94 år. Han efterlämnar hustrun Lillemor och barnen Lotta, Joachim, Johan och Henrik med familjer.
Torsten föddes i Stockholm. Föräldrarna var Axel och Signe Cederblad. Fadern verkade på Långholmen, där familjen också hade sin tjänstebostad. Tyvärr dog fadern då Torsten var bara ett år. Signe och Torsten flyttade då till farföräldrarna i Småland, där Torsten fick en lugn och trygg uppväxt. Han tog studenten i Växjö 1944.
Torsten valde den militära banan. Efter officersexamen fortsatte han via Artilleri- och ingenjörshögskolan till Krigshögskolan och utnämndes till riddare av Kungl. Svärdsorden, första klass 1967.
1959 inledde Torsten sin civilmilitära bana och lämnade då Stockholm för Karlsborg, där han blev teknisk stabsofficer och övergick senare till Ammunitionsfabriken. 1966 flyttade han till FFV:s huvudkontor i Eskilstuna. Där stannade han kvar till pensioneringen 1989 men förestod därefter det Vapentekniska museet fram till 1995.
1950 gifte sig Torsten och Ninni. De fick barnen Lotta och Joachim men gick skilda vägar 1964. Vi barn hörde dem alltid tala enbart respektfullt om varandra.
1965 träffades Torsten och Lillemor, gifte sig året därpå och bosatte sig i Eskilstuna. Barnen Johan och Henrik växte upp på gården Valtomta, som blev allas oas. Torsten lade ner avsevärd möda på de vidsträckta gräsmattorna, de krävande rabatterna och törstande grönsakslanden. Alltid var det något som skulle lagas, ändras eller byggas - och det utan lång väntan. Han var reptilsnabb att åtgärda.
Torsten tillhörde Frimurarorden och var under närmare 30 år en uppskattad ämbetsman i logen S:t Eskil i Eskilstuna. Han försökte aldrig påverka någon med sin övertygelse, inte heller mig, men det var en stolt far som blev min fadder.
Det fanns många strängar på Torstens lyra. Alla intressen var av helhjärtat slag och han läste in sig noggrant på varje ämnesområde. Så blev han en ivrig jägare, en engagerad medlem i Lions, en framstående vinkännare, en uthållig släktforskare och en ambitiös golfare. Med sitt korrekta uppträdande och alltid lika vänliga sätt betraktades han som en sann gentleman av oss alla.
Torsten tyckte att familjen var viktigast och hans kärlek till oss kände inga gränser. Kanske mer i handling än i ord. Allt vi bad om, hjälpte han oss med och ofta utan att vi bett om det. Torsten och Lillemor var ett lyckligt par i mer än 50 år och Torsten lämnar många fina minnen efter sig till sin stora familj med elva barnbarn och fem barnbarnsbarn.