Jörgen Mörnbäck: Min skyldighet att se till att folk har kul

Jörgen Mörnbäcks skrattretande talang blev räddningen i lumpen. Men bakom den skojfriska uppsynen finns också en hetlevrad sida. Den har bland andra en del fotbollsdomare fått smaka på.

Födelsedag2016-05-31 06:00

Pianisten och imitatören Jörgen Mörnbäck har underhållit ända sedan han var 25 år och adept hos mästaren Bosse Parnevik. Med sina karaktäristiska blixtsnabba byten av imiterade personer har han skördat åtskilliga skratt de senaste 35 åren.

– Publikens skratt ger en fantastisk känsla! Det är helt enkelt min jädra skyldighet att se till att folk har det kul. Skrattet löser inga problem, men när man släpper loss frigörs så mycket god energi att man kan få kraft att ta itu med saker och ting, säger han hemma hos sina åldrande föräldrar där han numera också bor, har sin studio och tar hand om dem.

Att förmå folk att skratta är bland det svåraste som finns. Men lustdrivne Jörgen Mörnbäck menar att det som behövs är att övervinna den naturliga nervositeten och förmågan att "placera" de imiterade personerna i ett överraskande sammanhang.

– Någon gång skulle det vara kul att placera den jätteduktiga men lite torre förbundskaptenen Lars Lagerbäck i rollen som Britney Spears.

Bland det viktigaste en imitatör måste vara bra på är att leva sig in i personen och överdriva dennes karaktär, menar han.

– Folk brukar säga att det blir klockrent när jag gör Glenn Hysén, men så är det inte. Jag överdriver grovt när jag imiterar honom (visar sig vara sant när han skrider till verket). När man överdriver blir det kul.

Det går inte att imitera någon helt perfekt, menar han. Däremot måste man utveckla ett eget sätt att fånga personen. Där behövs talang, eller som han säger, inlevelseförmåga. Han tar ett stryptag om halsen och gör en Frank Sinatra på sitt vis. Den komiska effekten blir fulländad.

– Det funkar lika bra med Mikael Persbrandt. De har samma röst egentligen, samma djup, bara olika språk, avslöjar han.

Bakom den sorglösa fasaden döljer sig dock en grubblare av stora mått.

– När jag var i 20-årsåldern hade jag panikångest när jag grubblade över meningen med livet. Men numera störs jag inte längre av min svarta sida.

Ungefär samtidigt gjorde han sig bemärkt bland domare när han spelade fotboll långt nere i seriesystemet.

– Jag hade kort stubin och skällde mycket på dem. Jag vill be alla domare om ursäkt i efterhand. Ni gjorde inget fel, det var jag som var för långsam och dålig.

Lika öppen och ärlig är han vid konflikter.

– Jag säger vad jag tycker direkt, det går inte att tjura på folk. Jag löser alla problem rakt och enkelt. Jag kan inte ljuga. Det låter kanske präktigt, men så är det. Kommer hemifrån.

Under uppväxten funderade han ett slag på att bli tandläkare, det verkade så roligt med borrmaskin i handen. Turligt nog hade han talang som pianist och imitatör. Talangen blev räddningen när han hade en "skärmytsling" med sitt befäl i lumpen och kompaniförbud hängde i luften.

– När jag imiterade hans överordnade löste sig alla konflikter, säger Jörgen Mörnbäck.

Eyal Sharon Krafft/TT

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om