Lever du med depression eller bipolär sjukdom, eller är drabbad av utmattningssyndrom, och saknar stöd, förståelse och en samtalspartner? Eller kanske är du anhörig eller närstående till någon med psykisk ohälsa och känner dig utelämnad och vilsen? Balans Sörmland är helt nystartat, till första Balansfikat förra veckan kunde ordföranden Magnus Werner, en av tolv initiativtagare som bildat styrelse, hälsa 14 besökare välkomna.

– Vi är inte så kända än, men hoppas att vi snart kan vara igång med träffar, seminarier, föreläsningar, samtalsgrupper och samvaro i länet. Just nu jobbar vi med att nå ut till sörmlänningarna med information om att vi finns och vad vi kan erbjuda.

– Den psykiska ohälsan ökar och finns överallt, och vi drabbade lever inte direkt i samhällets finrum. Vi har ofta ett sämre socialt kontaktnät och sjukdomarna leder lätt till sämre utbildningsnivå, sämre ekonomi, ett liv med bidrag och osunda levnadsvanor. Vi röker ofta, dricker lite för mycket, har dålig självkänsla och kuvas av skam och skuld. Det ska vara så mycket yta i dag, folk visar upp sina villor, bilar, skidresor och solsemestrar i sociala medier. Att då kliva in och säga "Jag är psykiskt sjuk, en sån som bara tär på samhället" är ingen höjdare.

Artikelbild

| "Vi vill vara ett alternativ, ett komplement som kan erbjuda något vården inte har resurser till," säger Balans Sörmlands ordförande Magnus Werner.

En viktig byggsten i Balans verksamhet är samtalsgrupperna. Magnus konstaterar att ordet har en viss negativ klang, som lätt för tankarna till amerikanska mötessessiorer, med deltagarna på stolar i en ring.

– Jag funderar på om vi ska kalla träffarna för "varmprat" i stället. Tanken är ju att vi bara ska träffas och prata, utbyta erfarenheter och stötta varann. Ofta kan det faktiskt funka bättre än att prata med en psykolog, som ser din situation lite ur ett "von oben"-perspektiv.

– Det där är ni kvinnor så bra på, medan vi män ofta har mycket svårare att "varmprata" och stötta varandra.

Utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos, som blivit ett folkhälsoproblem, och enligt Magnus för det med sig en klar ökad risk för psykisk ohälsa hos den drabbade.

Artikelbild

| Psykisk ohälsa ökar och finns överallt i samhället. Inte minst drabbas många unga människor.

– En rejäl utmattning ger hjärnskador, det vet vi i dag. Du får svårt att minnas, har problem att hänga med i ett samtal och det sociala livet påverkas. Omgivningen säger "är det inte dags för dig att komma igång och jobba och leva normalt nu". Det är jätteviktigt att komma ut i samhället igen och börja träffa människor men det kanske inte är tillbaka till den stressiga jobbsituationen man ska i första hand. Och att få börja arbetsträna tar tid. Det måste finnas ett alternativ, och det är det glappet vi vill täppa igen.

Psykisk ohälsa leder ofta till ett kortare liv, noterar Magnus, som hävdar att bipolär sjukdom ofta förkortar den drabbades livstid med 10-15 år genom en ökad självmordsfrekvens och ett ohälsosamt leverne.

Artikelbild

| Allvarlig psykisk ohälsa leder inte så sällan till självmordsförsök. Hos Balans finns andra som förstår vad du går igenom.

– Kommunerna och Försäkringskassan gör vad de kan. Hos Region Sörmland hamnar man lätt mellan stolarna, och många läkare kan inte ställa rätt diagnos. Vi vill vara ett alternativ, ett komplement som kan erbjuda något vården inte har resurser till. Tillsammans med människor som förstår vad du går igenom behövs inga förklaringar. Vi vet också att bästa sättet att må bra och leva länge är att ha ett stort socialt umgänge vid sidan av att äta sunt och motionera. Kom och umgås med oss!

Magnus Werner vandrar oftast längs en normal livsstig som de allra flesta, med skillnaden att den stundtals avbryts av höga berg och djupa dalar. I dag mår han bra, medicin hjälper honom att räta ut de värsta vågorna den bipolära sjukdomen orsakar. Sin diagnos fick han 2003, som 40-åring.

– Du föds med anlagen, men med en bra uppväxt kanske sjukdomen aldrig bryter ut. Vi har en styrelsemedlem som hade sitt första och hittills enda skov som 60-åring. Med facit i hand kan jag konstatera att jag hade symtom redan som barn. Jag fick min första depression när jag var sju och vi flyttade 50 mil till Blekinge. När jag var elva år hade vi bott i fyra län, i skolan gick det upp och ner och i tonåren gjorde jag mitt första självmordsförsök.

– Jag borde ha dött vid 20 när jag överdoserade medicin. Men morsan anade vad som hänt och hittade mig.

Magnus poängterar vikten av att ge anhöriga stöd.

– Jag tänker på vad mina föräldrar fått gå igenom. De har plockat ihop mig när jag varit sönderskuren, de har hittat mig inlåst och bältad på psykavdelningar. Och vi kunde aldrig riktigt prata om det. Många gånger är det värre att stå bredvid, därför kommer vi att ha stort fokus på anhöriga.

Balans har också en viktig uppgift i att sprida kunskap och information i samhället i stort. Magnus hävdar att alla som jobbar med människor på ett eller annat sätt behöver kunskaper kring psykisk ohälsa för att bättre fånga upp individer som behöver hjälp.

– När jag är hypoman och uppe i varv kan jag jobba 20 timmar per dygn innan jag rasar. Varje problem är en möjlighet, jag ser inga hinder och bara sprudlar av energi och idéer. Så kommer ångest och djup depression, vid ett tillfälle låg jag större delen av ett år. Men mellan krascherna kan jag vara stabil i många år, sjukdomen utgör egentligen bara en bråkdel av mitt liv. Men den styr och påverkar allt. Särskilt arbetslivet är svårt att kombinera med en psykisk ohälsa. Det är en evig balansgång som kräver kraft och planering.

Drömmen om att bli läkare fick Magnus skrota. Fem års studier gick inte att genomföra.

– Stora skulder och otrohet är vanligt i den bipoläres kölvatten, och det är så lätt att säga att den sjuke saknar moral. Men utan sjukdomen hade problemen aldrig uppstått. Sjukdomen får dig att tappa omdömet och verklighetsförankringen och du handlar på ett sätt som du aldrig skulle göra när du är frisk. Det handlar inte om moral, det är ett sjukdomstillstånd lika verkligt som en cancertumör.

– Jag har själv klarat mig ganska bra eftersom jag inte drabbats av svåra manier eller psykoser, men jag har förlorat mycket pengar på alla mina företag, projekt och satsningar, och har två skilsmässor bakom mig. Det enda jag hållit fast vid genom hela livet är mina tre barn.

Magnus Werner sitter nu i Studieförbundet Vuxenskolans lokal i Eskilstuna och arbetar med Balans Sörmlands verksamhet. Han och styrelsen tar med tacksamhet emot all hjälp de kan få. Oavsett om du vill bli varmpratsledare eller delta i aktiviteterna, bli sponsor eller hålla föredrag.

– Själv tror jag att jag ska hålla i en virkgrupp för män i höst. "Virka med Werner", det låter väl skönt?