Maud Sörliden.
Hon hade nog nĂ€stan bara börjat skolan dĂ„ hon bestĂ€mde sig för att bli lĂ€rare nĂ€r hon blev stor. Och den mĂ„lsĂ€ttningen lĂ€mnade hon aldrig. NĂ€r realexamen hemma i Edsbyn var avklarad fortsatte hon utveckla sin barndomsdröm pĂ„ seminariet i Falun dĂ€r hon 1961 nĂ„dde sitt mĂ„l â nu var hon fĂ€rdig folkskollĂ€rare.
Sin första klass mötte hon i Ryningsbergsskolan i VÀstra Rekarne pÄ hösten samma Är. Det var dÄ vi trÀffades och redan Äret dÀrpÄ gifte vi oss och började bygget pÄ vÄr familj.
Maud var född med stor förmÄga att se det vackra i sin omgivning och att skapa konst och hantverk med sina hÀnder. NÄl, trÄd, vÀvstol, tyger, lera, fÀrger och akvarellblock var alla ting hon tidigt var vÀl förtrogen med. MÄnga av Mauds forna elever kan vittna om hur den förmÄgan ocksÄ förgyllde lektionstimmarna i deras skolarbete. Men inte minst sedan Maud avslutat sin lÀrargÀrning blommade hennes skaparlust och kreativitet ut. Bland annat pÄ hantverksdagar och utstÀllningar har hon delat med sig av sina hÀnders verk och hennes smÄ keramikfÄglar finns utflugna till mÄnga hem runt om i vÀrlden.
1968 var renoveringen av den lilla torpstugan pÄ à sbyÄsen strax bortom Sundby kyrka sÄ pass klar att vi kunde bosÀtta oss dÀr. Mauds lÀrartjÀnst flyttades dÄ till Vallby skola dÀr hon sedan tjÀnstgjorde i mÄnga Är. SÄ smÄningom gick Maud speciallÀrarutbildning och i det lÀraruppdraget verkade hon bÄde pÄ Fröslunda- och Lagersbergsskolorna fram till sin pensionering.
Hur mÄnga skolbarn och deras förÀldrar Maud under Ären kom att möta kan jag inte berÀkna men mÄnga Àr det som bÀr pÄ minnen av hennes förmÄga att inspirera och vÀcka vetgirighet. Maud hade ocksÄ en sÀrskild förmÄga att se dem som stod vid sidan av pÄ nÄgot sÀtt och behövde sÀrskild uppmÀrksamhet. Men Àven om barnen hon mötte i skolmiljön fick stor del av hennes engagemang för barn var ÀndÄ barnen i hennes egen familj de som stÀndigt fanns frÀmst i hennes omsorg. Hennes glÀdje och lycka var stor dÄ hon nÄgra mÄnader innan hon lÀmnade oss fick hÄlla de första barnbarnsbarnen i sin famn.
NÀr skolÄren under Vallbytiden avslutades skedde det under mÄnga Är med en examenshögtid i Sundby kyrka. I mitt bildarkiv finns mÄnga bilder dÀr man ser lÀrarna i sina fÀrgglada folkdrÀkter leda sina klasser upp för grusgÄngen mot kyrkan, och det finns gruppfoton pÄ klasser som stÄr uppstÀllda med sin lÀrare med kyrkan i bakgrund.
PÄ vÄr vÀg till och frÄn arbetet och till alla andra uppgifter som krÀvde förflyttning passerade vi alltid Sundby kyrka. Det handlar om mÄnga tusen resor. För Maud har resorna förbi kyrkan nu tagit slut. PÄ sin sista resa till den kyrkan stannade hon kvar. DÀr i minneslunden fÄr vi, som bÀr med oss vÄra minnen av henne och det hon gjort för oss, komma henne nÀra.