När budet kom att vår allrasomkäraste vän och gamla kollega Asta Olsson gått ur tiden hade man svårt att ta det till sig.
Hon har ju liksom alltid funnits i Eskilstunas kultursfär, med undantag av några år då hon och hennes man konstnären Felix valde att bo i Malmö istället.
Asta jobbade i många år på Eskilstuna Museer. Jag tror inte det fanns någon vernissage, något evenemang där Asta inte deltog. Hon var alltid villig att delta, att hjälpa till. Hon var intresserad, påhittig och nyfiken.
Asta jobbade först hos Bror-Erik Ohlsson på stadsarkivet för att sedan flytta över till Eskilstuna museer, där fick Asta rollen som amanuensen Kalle Braunerhielms sekreterare och alltiallo. Så småningom blev hon också oumbärlig på Kalles privata, mångomtalade tillställningar.
Ta exempelvis det årliga glöggpartyt på Thomas-dagen den 21 december, då Asta alltid stod vid en jättegryta och serverade glögg. Ta reveljen första söndagen i maj, där Asta stod i arla, kyliga morgontimman vid Herr Carls gränd och bjöd folk in i värmen, alltid iförd folkdräkt. Dessa traditioner uppehålls än idag och under glöggpartyt i december 2016 så minglade en pigg 95-årig Asta med alla gäster, samtidigt som hon skötte glöggrytorna.
Asta medverkade också om somrarna i många program på Sörmlandsgården. Inte minst uppskattade blev hennes många teaterroller, ofta i förre stadsarkivarien Bror-Erik Ohlssons regi. Och så älskade hon loppmarknaderna på Köpmangatan.
Kort sagt, när det hände något på kulturfronten i Eskilstuna, då var Asta där med sin energi, sitt ständigt goda humör, sitt glada sätt och hjärtliga skratt.
Vi gamla, tidigare museikolleger har brukat träffas varje sommar, ganska ofta hemma hos Asta i hennes trivsamma, kulturhistoriska hem med maken Felix målningar på väggarna. Vi har skrattat, glammat, skvallrat om gamla tider på museerna, om mångårige chefen Göran Silfverstolpe som vi alla bara älskade och om frejdiga konstnärsträffar på gamla konstmuseet.
Nästkommande sommar, glöggpartyn och reveljer får vi träffas utan Asta. Det går, men vi kommer att sakna henne alldeles väldigt mycket.
Vännerna genom Diana Krumins Engstedt och Rocco Gustafsson