Som 27-åring flyttade Bror-Erik Ohlsson från Östersund till Eskilstuna och den nyinrättade tjänsten som stadsarkivarie.
‒Då fanns det inget stadsarkiv och det var som ett tomt skal som skulle fyllas med innehåll. Det var spännande att arbeta med något som var helt nytt.
I bibliotekets källare började Bror-Erik arbetet med att bygga upp arkivet.
‒Det kan vara register av födda och döda, dokument om företag, industrier, folkrörelser och mycket annat. Det var kilometer med papper och som en dammsugare fick man suga upp dem. Konsten är att kunna rensa bland alla papper för att bevara det som är viktigt. Saker som dubbletter kan kastas, säger Bror-Erik.
För två år sedan fyllde stadsarkivet i Eskilstuna 50 år.
Under åren är det många som har kommit till stadsarkivet för att ta del av informationen som är samlad där, bland annat är det många som kommer dit för att släktforska.
‒Jag höll kurser i släktforskning och jag var expert på att läsa gamla handstilar, säger Bror-Erik.
Den dåvarande museichefen Göran Silfverstolpe frågade Bror-Erik om han kunde skriva en jubileumsbok om Fristaden som skulle fylla 200 år.
Det blev den första boken av många. Hittills har Bror-Erik gett ut runt 30 böcker. En del av böckerna har han varit redaktör för, andra har han skrivit själv eller tillsammans med andra.
2004 utsågs Bror-Erik Ohlsson till hedersdoktor vid Uppsala universitet för sina insatser. Uppsatt på en vägg hemma hänger fortfarande lagerkransen.
Många av Bror-Eriks böcker är utgivna av Lokalhistoriska sällskapet, som han var med och bildade och var ordförande i.
‒Vi kämpade och protesterade för att behålla gamla delar av staden och för att Köpmangatan skulle bevaras. Som historiker vill man inte att gamla delar av staden ska rivas.
Bror-Erik var också med och startade hembygdsföreningen Sällskapet St Eskil.
‒Vi gjorde bland annat aktiviteter och utflykter. Jag var ordförande i föreningen under tio år och fram till ett par år sedan var jag sekreterare.
För Bror-Erik är det viktigt att förmedla sin kunskap om Eskilstuna och stadens historia.
‒Det finns ett behov hos människor att känna trygghet, och tryggheten stärks om man vet mer om platsen man bor på. Med mer kunskap får man en bättre känsla för platsen och det blir lättare att trivas.
Bror-Erik är en av de som trivs mycket bra i Eskilstuna, trots att han inte kommer från staden från början.
Han bodde sina första år i livet i Mångsbo utanför Uppsala. Senare flyttade familjen från Mångsbo och bodde utanför Västerås.
Efter att ha tagit studenten i Västerås gjorde Bror-Erik militärtjänstgöring i Enköping. Han gick sedan vidare till att studera nordiska språk och historia i Uppsala.
Bror-Erik blev erbjuden en amanuenstjänst på landsarkivet i Östersund och bodde i Jämtland fram tills dess att han sökte och fick tjänsten som stadsarkivarie i Eskilstuna.
Han har fortsatt ge ut böcker sedan pensionen.
‒Med åldern hoppas jag på att behålla nyfikenheten och kunskapsinhämtandet, säger han.
Bror-Erik bor i Eskilstuna tillsammans med sin fru Gun-Britt.
På 80-årsdagen kommer de ha en fest för inbjudna gäster.
‒Det kommer bli roligt att ha många omkring sig på födelsedagen, säger Bror-Erik.