Tidningen har tidigare skrivit om Stina Eriksson när hon för fyra år sedan var en juriststudent på väg till Hongkong för att studera under ett års tid.
Tiden utomlands gav Stina Eriksson mersmak. Väl hemma i Sverige igen bestämde hon sig för att det skulle bli fler utlandsflyttar och hon gjorde praktik på ambassaden i New Delhi i Indien.
De senaste två åren har Stina Eriksson arbetat som jurist i Stockholm men nu väntar nästa stora äventyr och utmaning, ett jobb på FN. Tidningen träffade Stina Eriksson i Eskilstuna några dagar innan flytten.
‒Jag har velat jobba utomlands länge och redan när jag var liten såg jag framför mig en framtid ute i världen. För mig har FN alltid haft en särskild plats, berättar Stina Eriksson.
‒Jag har alltid dragits till tanken att bo utomlands. Jag gillar att komma in i en ny kontext och nya utmaningar. När man flyttar utomlands kliver man ur sin comfort zone, men man får också tillbaka så mycket. Jag föredrar också att bo utomlands före att resa, då kan man göra en ny stad till sin egen. Här hemma blir jag uttråkad, trots att jag har många bra vänner här. När man är utomlands vet man inte vad som kommer att hända, och jag har fått blodad tand, fortsätter hon.
I våras sökte Stina Eriksson jobbet på FN och efter en skype-intervju med de blivande kollegorna på Sri Lanka stod det klart att hon hade fått jobbet.
2009 blev det fred på Sri Lanka, efter ett 26 år långt inbördeskrig. Stina Eriksson kommer att arbeta på ett sekretariat som jobbar med fredsförebyggande arbete, där kommer hon att koordinera och utvärdera FN-finansierade fredsförebyggande projekt.
‒Det kommer att bli en otrolig utmaning och det känns väldigt stort. Jag är också väldigt ödmjuk inför uppgiften, säger hon.
Inför flytten har Stina Eriksson genomgått en säkerhetsutbildning i Bonn i Tyskland.
‒Under utbildningen var det mycket fokus på hur det är att bo i ett nytt land och på ledarskapsfrågor. Det handlade mycket om det kulturella och hur man interagerar i det nya landet, säger hon.
När tidningen träffar henne har hon fortfarande inte ordnat med boende. Men hon har redan bestämt sig för att inte bo själv.
‒Att bo tillsammans med andra är en bra inkörsport till det sociala. I Indien bodde jag med tre andra praktikanter på ambassaden. Det kan vara skönt att bo med andra som också kommer från utlandet för att kunna prata med någon som är med om samma erfarenhet. Samtidigt ser jag mycket fram emot att lära känna folk från Sri Lanka, säger hon.
Den här gången vill Stina Eriksson ha det lite mer ombonat kring sig i sitt nya hem i det nya landet.
‒När jag åkte till Hongkong för att studera tog jag bara min resväska och åkte. Nu när jag ska arbeta vill jag se till att ha det mer bekvämt och inbott, så jag kommer nog att ta med mig en del saker hemifrån.
Stina Eriksson ser fram emot att se flera delar av landet.
‒Det finns många fina stränder och berg att vandra i, det skulle jag vilja göra över någon helg. Men mest ser jag fram emot att arbeta på fält i olika delar av landet.
Hur tror du att livet på Sri Lanka kommer skilja sig från Sverige?
‒Det kommer att vara stora klassklyftor och en fattigdom som man inte är van vid som svensk. Det kommer också att vara tråkigt att vara ifrån min familj, men jag tror att både min familj och mina vänner kommer att hälsa på.