på Nationaldagen lämnade de gästhamnen i Sundbyholm, där ett hundratal släktingar och vänner mött upp för att vinka farväl. För Eskilstunaborna Anki och Sivert Stenkvist var detta starten på deras nya liv. Jobben var uppsagda, villan såld. Nu ska de segla så länge de bara tycker det är kul, och planen är en jorden runt-seglats på cirka fem år.
De utlovade rapporter till hemstaden längs vägen, och här kommer den första, från norra Frankrike.
– När vi seglade i väg från hamnen i Sundbyholm förstod vi nog inte riktigt vad vi gett oss in på och det kanske vi fortfarande inte förstått, säger makarna.
– Men om vi fortsätter att trivas med det här seglande livet kommer vi inte tillbaka på länge.
Lite tuffa förhållanden har de dock fått känna på redan.
– I Sverige var det varmt och nästan högsommar. När vi tog oss över Östersjön mot Tyskland förändrades vädret och vi fick börja leta fram varmare kläder, till och med mössan åkte fram. Under midsommarhelgen tog vi oss genom Kielkanalen, som är en genväg för sjöfarten mellan Kiel och Nordsjön. Där stannade vi i en marina. Vi kokade dansk potatis och ur kylskåpets djup grävdes sill och gräddfil fram. Vinden ven runt öronen, vi kurade i båten med fotogenlampan och tända ljus.
Innan de kom ut i Nordsjön hade de varit lite fundersamma.
– Vi hade ju aldrig seglat där, hur skulle det bli med tidvatten och strömmar? Skulle vi bli sjösjuka? Och tänk om vi inte trivdes med det här livet.
– Nu har vi precis avslutat en längre segling som varat i flera dagar utan att vi stannat, från Tyskland till norra Frankrike. När vi seglar på det här sättet utan att stanna för natten, turas vi om att sova och vara vaken. Det känns lite speciellt att sitta själv mitt i natten i en liten båt på ett stort hav.
– Och så här långt har vi klarat av tidvatten, strömmar och även lite sjösjuka. Den hoppas vi slippa framöver. Vi trivs. Vi har tagit oss till Dunkerque och vi kommer absolut att segla vidare, hälsar Anki och Sivert.