I höst hade det blivit 17 år sedan hon tackade ja till att bli verksamhetschef för vad som numera är Eskilstunas största idrottsförening. Men nu, ett halvår tidigare, passar det utmärkt att ta ett steg tillbaka, summerar Gerd Runsten.
‒Det har varit väldigt roliga, händelserika år, men någon gång ska man sluta. Jag hade bestämt att jag skulle vara kvar och hålla i flytten från Fristadstorget hit till Sveaplan, och nu tre år senare känns det rätt att kliva av.
‒Nu ska jag och min man, som är några år äldre, njuta av friheten tillsammans. Nu ska vi bestämma själva över vår tid, resa mycket, spela golf, laga mat, utveckla våra intressen - och träna mer.
Träna mer?
‒Jag älskar att gå på olika pass, att promenera och att cykla. I maj åker vi tillsammans med ett hundratal andra söderut för att bo på pråm och cykla längs Donau.
‒Jag kommer inte att bli sittande, även om jag hoppas det blir tid även för reflektion och avkoppling.
Jobbet har förstås blivit mer av en livsstil än ett arbete på kontorstid, konstaterar hon. Medlemsantalet har under åren vuxit från 3000 till 9000, andelen män har vuxit till drygt 30 procent och passen har fått större bredd för att kunna passa så många som möjligt.
‒I dag är verkligen Friskis&Svettis den folkrörelse, den träning för alla som vi vill att den ska vara. Och nu blir det toppen med en ny vd som kommer in med fräscha ögon. Gunilla med sin stora erfarenhet från föreningsliv och utveckling blir superbra på posten. Jag kommer att finnas tillgänglig under hela mars för handledning vid behov.
Redan under åren som hälsoutvecklare på Volvos företagshälsovård drog Gerd i gång att leda gympapass för de anställda, och året var 1993 när hon blev ledare även på Friskis&Svettis. Den uppgiften har hon fortsatt med genom åren.
‒Jag har alltid jobbat med friskvård på ena eller andra sättet. Under åren i föreningen har jag hunnit gå sju vidareutbildningar inom Friskisledarskap, och att leda pass är fortfarande lika roligt. Så det fortsätter jag med.
De senaste veckorna har varit fulla av skoj och spex i föreningslokalerna. Personalen har bjudit sin chef på den ena överraskningen efter den andra, de ideella ledarna och värdarna har haft tårtkalas tillsammans, hon är officiellt avtackad och i fredags hade Gerd hela gänget på lunch hemma hos sig. Bland annat blev det frågesport.
‒Alla frågorna handlade om mig, och den som vann hade nio rätt av tolv. Frågorna var visserligen kluriga, men så väl känner de mig kanske ändå inte, trots att vi jobbat så nära tillsammans, skrattar Gerd.
‒Svårast blir att lämna det här härliga gänget jag haft förmånen att jobba så nära tillsammans med. Jag är så boostad med kärlek och vänskap nu att jag verkligen funderar: Är det så här roligt att sluta jobba borde jag ha gjort det oftare.