Jan-Ola hade planerat att vara med i tidningen på 60-årsdagen, men hann inte skicka in papperna innan olyckan var framme.
– Jag skulle cykla hem till en kompis när fästet släppte på en isfläck och jag åkte i backen på Vilstastigen. En tjej från Hemtjänsten såg mig liggande där och snart kom även en kille förbi som körde upp mig till akuten, säger Jan-Ola.
Väl på Mälarsjukhuset blev det röntgen där det konstaterades att Jan-Olas höftled spruckit.
– Dagen före julafton opererades jag och sedan blev jag kvar på sjukhuset över jul, nyår och födelsedag, säger Jan-Ola.
När vi får nys om Jan-Olas historia bestämmer vi oss för att överraska honom med en tårta.
– Äntligen, den här har jag längtat länge efter, säger Jan-Ola och bjuder på ett jätteleende när vi sträcker över tårtan.
Till vardags är Jan-Ola hustomte ute i Skogstorpsskolan sedan snart 40 år tillbaka och han är även engagerad i FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) alltsedan mitten av 60-talet.
– Jag brinner för arbetet i FUB och tycker om att göra det bättre för mina kamrater, säger Jan-Ola som är ledamot i Klippan som är en del av föreningen.
– Dessutom älskar jag dansbandsmusik och saknar ett riktigt dansställe i stan, fortsätter han.
Hur länge är du sjukskriven?
– Vi får väl se, men de pratar om tre månader eller liknande. Jag tränar på att gå med stavar här hemma och har även fått en rullator. Ut vågar jag inte gå i den här halkan.
Trots skadan verkar du vara lika glad och positiv som alltid – stämmer det intrycket?
– Ja, absolut – det hjälper inte att gå och sura. Men jag kan bli arg också, men mest när jag är själv här hemma, svarar Jan-Ola och garvar högt.
Och tårta gillar du?
– Jajamensan, min gode man Göran Hedström ska få smaka på den när han kommer hit i eftermiddag.
Vi säger grattis i efterskott till en riktigt skön lirare!