Det doftar nybryggt kaffe och saffransbullar redan i hallen när jag kliver in hos familjen Barsch på Kyrkogatan i Strängnäs där lägenhetsläget verkligen inte går av för hackor.
Det är typ 50 meter ner till Mälarens vatten och Tosteröbrons fastlandsfäste.
– Läget är fantastiskt bra, vi har nära till stan och nära till sommarhuset i Sanda, säger Jonas medan Christina häller upp kaffe.
Vår jubilar växte som sagt upp i Järvsö och det första jag lite skämtsamt frågar är om han känner Lill-Babs.
– Jo då, jag känner hela familjen och umgicks en hel del med hennes yngre syskon, Ulf och Birgitta, svarar Jonas.
Själv växte han upp på Barsch-gården, där av namnet, med två syskon, en mor samt en far som var bonde.
– En jättemysig uppväxt där vi barn tidigt fick våra olika uppgifter. Jag hämtade in ved varje morgon innan jag promenerade de tre-fyra kilometerna till skolan, säger Jonas.
Efter grundskola och militärtjänst läste Jonas två årskurser på folkhögskolan i Bollnäs där han även bodde i två år.
– Två fantastiskt roliga år, det var runt 150 tjejer och 15 killar som gick på skolan och jag minns att nästan all killar senare blev poliser, säger Jonas.
Själv hamnade han på Vattenfall i huvudstaden där han hade hand om företagets fordon och blev kvar i cirka fem år.
– Därefter fick jag jobb på Svenska Esso och samtidigt gick jag fem år på aftonskola och tog ingenjörsexamen, upplyser han.
Heltidsjobb och studier – var inte det tufft?
– Nej, det gick bra och under lediga stunder fick jag sitta på jobbet och plugga.
Efter 15 år på Esso fick Jonas chansen att ta över ett agenturföretag som sålde tekniska produkter till pappers- och cellulosaindustrin.
– Vi sålde produkter från hela världen och det rullade på bra för oss, säger Jonas som några år senare träffade Christina som både blev hans fru och kollega på firman.
– Vi träffades på Klippan i Västerås 1984 – Jonas bjöd upp mig och sedan gick det väldigt fort, säger Christina som kort därefter flyttade till sin nyfunna kärlek i Stockholm.
Hur är Christina?
– Hon är det bästa som har hänt mig – och hennes goda språkkunskaper passade perfekt i företaget.
Hur skulle du beskriva din make Christina?
– Han är social och trivs bland folk – och han är väldigt duktig på att jobba.
I början av 90-talet bildade makarna JOB-TEC AB och flyttade verksamheten till Strängnäs.
– Vi bodde i Solberga först, men flyttade hit 1994 och sedan sålde vi företaget och gick i pension 2005, säger Jonas.
Jonas är fortfarande engagerad som ordförande i Bostadsrättföreningen och kassör i Hörselskadades Förening, men det är uppdrag han tänker trappa ned på framöver.
– Då blir det mer tid över att resa och vara på sommarnöjet i Sanda, konstaterar Jonas som tycker det är lite otäckt att fylla 75 år.
– Det har ju gått så fort – men så länge jag har hälsan med mig är det helt okej, fortsätter vår jubilar.
Själv tackar jag för en trevlig pratstund och förstklassiga saffransbullar...