"Det var knapert, men vi svalt inte"

Det var kärleken som förde gotlandsjäntan Kally Törnkvist till Eskilstuna anno 1945.
Han hette Elon och var från Västermo.
– Han var fantastisk, inte minst med barnen och vi var lyckliga tillsammans, säger söndagens 90-årsjubilar.

Gotland 2.jpg

Gotland 2.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Personligt2014-02-01 07:00

Att Kally har rötterna på Gotland går inte att ta miste på – dialekten avslöjar henne redan vid hälsningsfrasen och dessutom ligger dagens nummer av Gotlands Tidningar på köksbordet och hela lägenheten doftar saffranspannkaka.

– Vi kanske ska prata lite innan vi hugger in på pannkakan eller vad tycker du, säger vår jubilar.

Hon hette Friberg som ung och växte upp i Hellvi tillsammans med föräldrar och sju syskon.

– Pappa jobbade på stenbrott under sommarhalvåret, men på vintern var det tunt med jobb. Det var knapert, men vi hade egna odlingar och lite djur så vi svalt inte. Det var glädje och mycket musik hemma hos oss, pappa spelade fiol och jag kompade på tramporgel, säger Kally.

Efter skolan flyttade Kally till sin storasyster i Linköping, hon bodde även ett tag i Tranås och Norrköping innan hon träffade Elon vid ett besök hemma hos föräldrarna på Gotland.

– Elon gjorde sin militärtjänst tillsammans med en av mina bröder och jag märkte direkt att han var en härlig kille, säger Kally som snart lämnade Norrköping för att flytta till Elon i Eskilstuna.

– Han var före sin tid och sydde till och med barnens kläder, vi var lyckliga tillsammans, säger Kally om maken som gick bort vid 72 års ålder 1994.

De fick fem barn tillsammans, men en av de fyra sönerna, Jimmie, avled redan som 28-åring.

– En glad och musikalisk kille, det var en gräslig sorg, säger Kally.

I mycket unga år kom Kally in i restaurangbranschen och efter åren som hemmafru återupptog hon yrket.

– Jag var mestadels servitris och jobbade mycket på beställningar på olika ställen. De sista 25 åren innan pension arbetade jag Domusrestaurangen, det var slitigt, men väldigt roligt. Vi hade bra sammanhållning och kul på jobbet, intygar hon.

Du verkar otroligt alert – har du inga krämpor?

– Lite problem med ryggen har jag sedan länge och hörseln är inge vidare, men huvudet fungerar – tror jag.

Elon med kompisar byggde ett hus till familjen som stod färdigt och inflyttningsklart 1954.

– Jag bodde där fram till 2006 då jag flyttade hit till Tunavallen. Här trivs jag och min dotter bor där borta, säger Kally och pekar mot ett av tornhusen en bit bort.

Tre av barnen bor i Eskilstuna medan en son bor i Östersund.

– Men han ringer mig varje dag, det har han gjort i alla år. Mina barn och barnbarn ställer verkligen upp, intygar hon.

Fritiden ägnar Kally åt läsning, handarbete, träffar med Gotlands Gille i Eskilstuna och umgänge med de 25 människor hennes och Elons kärlek i dagsläget förökat sig till.

– Jag har haft ett bra liv och tänk vilken utveckling jag varit med om. Jag läste mina läxor vid ett stearinljus...

Födelsedagen firas i hyrd lokal dit ett 70-tal personer beräknas dyka upp – några hemifrån Gotland.

Önskepresent?

– Nej, hade jag varit lite yngre ´hade jag önskat mig en resa. Jag och dottern har varit ute mycket sedan jag blev ensam, men nu känns det som jag rest färdigt. Åtminstone utomlands, till Gotland brukar jag åka varje sommar.

Till sist Kally – vad är det för namn du har?

– Det var vanligt på Gotland förr och kommer från Karl som min pappa hette. Men det har betytt en hel del problem för mig och flera gånger har de ropat efter Kalle när jag besökt vårdinrättningar.

Därefter slår vi oss ner vid köksbordet där det bjuds på kaffe med varm saffranspannkaka, salmbärssylt och vispad grädde – det är ljuvligt gott.

Tack, kram och stort grattis på dig Kally.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om