Linda Bengtzing har just varit med i sin femte Melodifestival, till sin besvikelse utan att gå till final. Även om det känns surt har hon förhoppningar på att samarbetet med låtskrivarparet Jojo Borg Larsson och Nicke Borg ska fortsätta. Tidigare har hon gjort det andra har sagt till henne, Wallmans-indoktrinerad, som hon kallar det. Men på sista tiden hon har börjat involvera sig mer i musiken och varit med och "petat i allt".
– Jag har äntligen hittat en jätteskön musikstil som jag älskar och gärna vill bygga vidare på.
Hon har lång scenvana, har sjungit i dansband, arbetat åtta år på Wallmans salonger, har spelat i musikalen "Rent" och medverkat i tv-program som "Fame factory" och "Körslaget". Ändå var det ingen självklar bana sett till uppväxten. Föräldrarna var småföretagare i Gullspång, och även om pappa har "harvat i dansband" och hennes mamma älskar musik och dans så var det ingen särskilt artistisk miljö.
Men Linda sjöng från barnsben och stod på en scen för första gången i tioårsåldern. Det vore inte svårt att tro att hon har strävat målmedvetet efter en artistkarriär, men så har det inte varit, säger hon.
– När jag kommer in på Ica i Gullspång klappar många mig på axeln och säger 'vad skönt att du har lyckats, du som har kämpat så'. Och jag ser alltid ut som ett frågetecken och undrar vad de vet som inte jag känner till. Vad är det jag har kämpat för?
Nej, drömmarna handlade om att bli ridande polis. Hon skickade till och med efter ansökningspapper men det fastnade på att hon inte ville gå på Komvux. Så hon utbildade sig till ekonom i stället, men fortsatte att sjunga och uppträda och tacka ja när roliga saker dök upp.
En del tur har hon haft och hon har förvaltat möjligheterna väl, så det ena har lett till det andra tills artisteriet blev ett heltidsjobb. Å andra sidan har hon aldrig haft något emot att låta andra styra detaljerna heller. På det viset får man mycket tid till annat, och Linda har precis fått sitt andra barn och njuter av det.
– Jag är helt ambitionslös, det kan du sätta som rubrik. Men på ett sätt är det väldigt skönt också. För jag trivs så bra och hoppas att jag får fortsätta att vara exakt så här ambitionslös, för då kan man lägga allt krut på sitt privatliv, haha! Jag har ju drömt om barn och karl och det tog en jäkla tid. Det har varit mycket svårare att uppfylla än karriären.
Malin Eijde/TT