Vägen är lika smal som krokig och det känns som en evighet – men så, bakom en krök dyker det plötsligt upp ett stort gult hus med skylten Ica Granbecks på taknocken.
– Nej, jag måste äta medan vi pratar så vi får sitta där inne, säger Inger när vi presenterat varandra och jag föreslår att vi ska sitta ute i solen.
Inger fixar fika till mig och snart sitter vi i det lilla lunchrummet och språkar.
– Affären öppnade 1886 och nu är det fjärde generationen Granbeck som driver den, upplyser Inger.
– Jag stortrivs här - vi har en gemytlig stämning och man tar sig tid med kunderna, fortsätter hon.
Tidigare arbetade vår jubilar inom pappers- och träindustrin under många år och hann även med en tid inom hemvården i Malmköping innan hon blev köttmästare.
– Jag hade varit arbetslös en tid och gick en ettårig utbildning till köttmästare i Eskilstuna. En jätterolig utbildning varvat med styckning och praktik ute i butiker, intygar Inger.
Hon hade bott ute på Fogdön en tid och när familjen Granbeck erbjöd henne en tjänst tackade hon ja.
– I första hand styckar jag kött, gör smörgåstårtor och fixar bufféer, men jag hoppar även in i kassan, kramar kunder och mycket annat också, säger Inger och skrattar.
Blir du kvar här till pension?
– Om butiken blir kvar, blir förmodligen jag också kvar.
– Det är lite ångestfyllt att köra bil på vintrarna, det är tolv mil tur och retur, men det fungerar, tillägger hon.
Vår jubilar växte upp i Nybro och så hemskt mycket ungdomsliv i sus och dus blev det inte – hon träffade nämligen blivande maken redan som 15-åring.
– Det var första gången jag fick gå på dans – på Kristallen i Nybro – och där träffade jag Anders som är sju år äldre än mig. I början vågade jag inte säga till mina föräldrar hur gamma han var. Han bodde i Uppsala då och vi brevväxlade flitigt en tid. Vi flyttade ihop året efter och gifte oss när jag var 18 år, redogör Inger.
Hur är han?
– Han är generös och har leende guldbruna ögon.
Anders är pensionär i dag, men arbetade som agronom tidigare varför familjen flyttat runt en hel del – de har bland annat bott i Nybro, Uppsala, Malmköping och Fogdön innan de hamnade i Sparreholm för 17 år sedan.
– Där trivs vi bra och har tio guldfiskar i dammen på tomten, de har överlevt tre vintrar, säger Inger.
På fritiden väver hon och gör silversmycken i sin smedja nere i garaget, umgås med barn och barnbarn, lagar mat och bakar samt läser väldigt mycket.
– När jag går i pension ska jag smida och väva ännu mer, säger Inger som är betydligt mindre i dag än för tre år sedan.
– Så är det, jag gjorde en Gastric bypass operation och har gått ner 40 kilo. Dessutom har jag blivit av med min diabetes, säger hon och skiner upp.
Hur känns det inför 60-årsdagen?
– Jag har ångest, för första gången någonsin inför en födelsedag. Men fråga mig inte varför...
Hur firar du?
– Jag firade i förtid i juli, med en vecka i Spetsbergen på Svalbard. Det var helt fantastiskt.
– Men mina barn och barnbarn har lovat att fixa något nu på födelsedagen, så lite fest blir det säkert, säger Inger innan hon går ut till butiken för att fortsätta arbeta.
Gemytlig kvinna i en lika gemytlig butik – så där härligt lanthandelstrevligt där alla pratar med alla och stressen lyser med sin frånvaro.