Hon anser att kultur är lika viktig som näringsriktig kost för barns utveckling. Läsning ger ett språk och öppnar dörrar till kreativt tänkande, och den uppfattningen har Marianne von Baumgarten-Lindberg kämpat för ända sedan hon blev chefredaktör för Vi föräldrar 1972. Sedan dess har hon startat Barnens Bokklubb, Böckernas Klubb och Barnens Bokhandel, varit redaktör för Skattkammarserien, chefredaktör för Femina och Allt om Böcker, suttit i en statlig bokutredning och lett Augustprisets jury.
– Jag har ingen som helst tanke på att pensionera mig. Då får någon annan göra det! Jag har ibland tyckt att jag har för mycket att göra. Men då betalar jag hellre det priset än att vara utan något meningsfullt, säger Marianne.
Hon är inte själv en konstnärlig utövare, utan liknar sig vid regissören som sätter igång andra. Hon gillar att vara chef, och har känt en dragning till konstnärliga uttryck sedan uppväxten.
– Jag menar inte att jag var något maskrosbarn men det var inte bara en lätt barndom. Jag var nog på ett vis både ensam och självständig, något av en Pippi. Men jag fick tidigt med mig berättande, sagor, sång och bilder, och jag tror att det är en vaccination.
I stället för att själv skapa får hon ut mycket av att arbeta nära kreativa personer. Hon var dessutom gift med skådespelaren Sven Lindberg från 1977 fram till hans död 2006.
– Med Sven var det som en resa i en ny värld, och det gav också en djup insikt i hur skådespelare arbetar, säger Marianne. Det är sju år sedan han dog och jag saknar honom som tusan. Inte minst hans humor.
Många barnbokskolleger, författare och tecknare, har hon känt länge och betraktar som nära vänner. Det är lätt att hitta engagemang i den här världen, där det är mer regel än undantag att människor brinner för sin uppgift. Marianne von Baumgarten-Lindberg räknas också dit, men hon ser en risk med att barnkulturens fortlevnad väger för tungt på eldsjälarnas insatser.
– Då blir det väldigt, väldigt ensamt och det leder inte till så mycket. Man skulle önska sig större förståelse och kunskap, från både ansvariga och politiker, om värdet av barnkultur.
Den stora motgången i livet var när hennes hjärtebarn, den stora aktivitetsfyllda bokhandeln Bokpalatset i Stockholm, gick i konkurs på 1990-talet. Sorgen över att inte få fullfölja en idé som hon trodde så starkt på sitter fortfarande i.
Men det finns mycket att glädjas över också, när hon ser tillbaka på sitt liv.
– Jag är stolt över de saker jag har gjort för barnkultur som har varit bra och förhoppningsvis lever kvar. Jag vill inte leva om mitt liv, men jag skulle tycka att det vore spännande att få vara med ett tag till i alla fall.
Malin Eijde/TT