Rigmors väninna Inger är på väg ut när jag tittar in hos vår jubilar en onsdagseftermiddag och vi bli stående där i hallen medan undulaterna hörs språka ivrigt med varandra i köket.
– Vi har ätit lunch tillsammans, men jag ska gå nu och lämna er i fred, säger Inger efter att vi tre småpratat en stund.
Damerna gnabbas som två tonårstjejer och att det är två muntra väninnor står fullständigt glasklart.
– Jo jag är en glad skit som tycker om att ha roligt, säger Rigmor
– Och numera säger jag vad jag tycker och bryr mig inte så mycket om vad folk tycker och tänker. Så var det inte när jag var yngre, tillägger hon.
Rigmor gick åttaårig folkskola i Kristianstad och på fritiden var det simning som gällde.
– Jag började simma i KSLS i sjuårsåldern och tävlade en del. 50 meter fjärilsim var min favoritdistans, men jag var ingen stjärna, erkänner Rigmor.
Som 16-åring flyttade hon med sin mamma till Malmö och började jobba i en blomsteraffär.
– Efter något år där flyttade jag till Norrköping för att gå blomsterskola. Det var där jag träffade mina barns pappa och efter utbildningen flyttade vi till Eskilstuna där det fanns jobb, säger Rigmor.
Så värst mycket jobb blev det dock inte för Rigmor i det läget – det blev barnafödande då sönerna Anders och Jonas kom till världen 1969 respektive 1972 och därefter följde skilsmässa 1976.
– Jo, jag har levt ensam sedan dess, men inte i celibat hela tiden, säger Rigmor och skrattar glatt.
Här i Eskilstuna har vår jubilar jobbat på Statt, NCC, Domus och Korpen, men hon har även hunnit med att läsa in såväl högstadiet som treårigt gymnasium på Komvux och ett år på friskvårdslinjen på Åsa folkhögskola.
– Meningen var att jag skulle jobba med friskvård på NCC, men i samma veva föll byggbranschen ihop och jag och många med mig blev uppsagda.
I stället fick vår jubilar jobb som vårdare på Hällbyanstalten där hon de sista tio åren arbetade på kansliet.
– Det kunde vara tufft att vara vårdare, men många av klienterna gick att skoja med och fortfarande träffar jag killar därifrån som kommer fram och kramar mig på stan, säger Rigmor som valde att gå i pension i somras.
Rigmor är en så där härligt glad och frejdig tjej, men hon har haft det tungt i livet också – 1994 omkom hennes son Anders i en drunkningsolycka i Vilsta.
– Det var förfärligt och det tog tio år att hämta sig någorlunda från sorgen, säger hon.
Kanske har det bidragit till att Rigmor "vill vara här och nu" som hon säger.
– Jag planerar inte för långt framåt och försöker undvika att älta det som varit, utvecklar hon.
Efter vårt möte ska Rigmor ut och springa en runda – att motionera tillhör hennes stora passioner.
– Jag tränar runt fyra gånger i veckan, det är löpning och simning som gäller just nu. Jag umgås gärna med vänner, handarbetar en del och brukar besöka min syster i Spanien minst en gång om året.
– Också badar jag bastu i Skjulsta sedan nästan 20 år tillbaka och är även bastuvärd numera. Att bada bastu är härligt och vi är ett roligt gäng som håller till där ute, intygar hon.
65-årsdagen firar Rigmor med öppet hus hemma i Slagsta i morgon söndag.
– Alla vänner och bekanta är hjärtligt välkomna, tipsar hon.
Till sist Rigmor – vad har du gjort av skånskan?
– Det tar jag fram vid behov – svarar hon på klockren skånska
Ränderna går aldrig ur...