Vår jubilar tillbringade sina tre första levnadsår i Hallstahammar innan föräldrarna fick arbete i Eskilstuna och flyttlasset gick hit.
– För mig var det sport, sport, sport som gällde redan från unga år, säger Jarmo som spelade fotboll, handboll och innebandy från knatteåldern upp till 18-årstaget.
– Som bäst satt jag på bänken i Citys i säsongsepilogen i division två i början av 90-talet, men jag fick aldrig hoppa in, säger Jarmo och ler snett.
Som senior satsade han på innebandy där det blev spel i näst högsta serien med Skiftinge AIK.
– Jag spelade innebandy till och från upp till 30-årsåldern och därefter var jag tränare i Nyfors två säsonger, redogör han.
Hustrun Nadja har han varit ihop med i 20 år numera och i början av 2014 kom Ellis till världen.
– Nadja var kompis med min lillasyster och bara 15 år när vi blev ett par. Egentligen hade vi inte tänkt skaffa barn, det bara hände och det är vi glada för i dag. Det var riktigt skumt att bli farsa, men skumt på ett så där härligt sätt, säger Jarmo och garvar åt sin egen utläggning.
Hur är Nadja?
– Hon är det bästa jag vet – en underbar människa.
Och snart blir det fler barn, eller?
– Nej du, det räcker med ett, man blir ju inte direkt yngre.
Efter grundskolan gick han ekonomisk linje på gymnasiet.
– Men det märks inte, det är ändå ständigt tomt i plånboken, konstaterar han.
Efter en kort tid som ventilationstekniker och några andra ströjobb såg Jarmo en annons där Sveriges Radio sökte tvåspråkiga ungdomar.
– Jag sökte och fick både anställning och utbildning på Sveriges Radio. Nu är jag programledare och musikproducent på Sisuradio, säger Jarmo vars andra språk är finska.
När kan man höra dig i etern?
– Jag är på Sisuradio måndagar och tisdagar 9-12 och har musikprogram varje fredagskväll.
– Jag trivs jättebra med jobbet. Jag får träffa många intressanta människor och ingen dag är den andra lik, intygar han.
Efter lagidrottandet började Jarmo löpa en hel del och har i dag sju maratonlopp på meritlisan.
– Men nu har jag slutat springa och återupptagit handbollen. Jag spelar i Guifs gubblag i division fyra, vi tränar varje onsdag och det är riktigt skoj, intygar han.
Vilken position har du?
– Jag är mittsexa – en elak sådan.
Hur är du som människa utanför plan?
– Lugn och tillbakadragen, andra får gärna ta plats. Jag är ingen Janne Josefsson-typ och det tror jag är bra i det här jobbet.
Att den stundande 40-årsdagen har fått Jarmo att börja tänka i existentiella banor har vi redan nämnt och födelsedagskalaset är också överstökat när de här raderna publiceras.