Gunborg växte upp med föräldrar och fem syskon där pappa i familjen var lantbruksarbetare.
– Pappa jobbade hos olika bönder och vi flyttade runt väldigt mycket när jag var liten. När jag skulle börja skolan flyttade vi till Hällberga, säger vår jubilar innan hon berättar vilket helvete hon hade i skolan.
– Vi hade det väldigt fattigt och kanske var det mina kläder som gjorde att mobbingen drog igång. Pojkarna i klassen var elaka mot mig under hela min skolgång, det var hemskt och lärarna gjorde ingenting åt det. Det där sitter fortfarande kvar här inne fast det är så länge sedan, säger hon och klappar sig mot hjärtat.
Vid sidan av skolan var det mest arbete som gällde för Gunborg.
– Jag fick tidigt lära mig alla hushållssysslor av mamma och redan som barn fick jag arbeta med rensning och gallring hos en trädgårdsmästare. Det var inte mycket till barndom, konstaterar hon.
Vid 16 års ålder träffade Gunborg åtta år äldre Evert inne i Eskilstuna.
– Han hade motorcykel, var snygg och generös, bjöd mig på kondis och på bio, sådant var man ju inte direkt van vid, säger Gunborg och ler.
Snart flyttade de ihop och förlovade sig, men hans föräldrar krävde att de även skulle gifta sig.
– Det var ju så på den tiden, bodde man ihop skulle man vara gift, säger Gunborg som snart hade satt två söner till världen.
Yrkeslivet har hon ägnat åt köksarbete på ett otal antal ställen under åren.
– Jag började på Gästis 1952 och där fick jag lära mig alla grunder som kock, säger Gunborg som senare bland annat arbetade på Sundbyholms slott, Domus, i Parken, på Esso motorhotell och Nordstjärnan.
– De sista 13 åren arbetade jag som kokerska på P10 i Strängnäs. Jag var helt slut i kroppen efter allt arbetande och alla tunga lyft så jag fick förtidspension vid 60 års ålder, fortsätter hon.
Familjen bodde i en liten villa på Djurgården en tid innan de flyttade till en lägenhet i samma område och under drygt 20 år hade de en sommarstuga i Lista.
– Vi hade så många inbrott där att vi sålde den till slut, säger Gunborg som numera bor i en trivsam lägenhet på norr i Eskilstuna.
– Jag har bott själv här i tio år ungefär. Evert var sjuklig och bodde på sjukhem de sista åren innan han gick bort för fem år sedan, säger hon.
Redan innan tonåren fick Gunborg struma och än i dag äter hon medicin mot den.
– Jag äter en del andra mediciner också och jag mår ganska bra i dag, säger hon och skrattar.
Hon gillar dans, musik, kortspel, marknader, teater, trädgårdsskötsel, skog och mark.
– Jag spelade mycket minigolf och boule med min bästa väninna tills hon gick bort för ett par år sedan
Hur skulle du beskriva dig själv Gunborg?
– Jag är utåtriktad, snäll och godhjärtad – jag ställer upp och hjälper människor som har det svårt. Skjutsar dem med min bil om de behöver komma iväg på något.
– Jag har varit alldeles för snäll och aldrig sagt ifrån ordentligt. Det har folk utnyttjat
Hur känns det inför 80-årsdagen?
– Jag kan inte fatta att jag blivit så gammal – 80 låter fruktansvärt mycket.
Blir det något firande?
– Ja, det kan du ge dig på. Det blir fest i Skjulsta på långfredagen med mina söner, mina fem syskon med familjer och lite andra. Jag tror vi blir drygt 25 personer. Det blir mat från travbanan och senare på kvällen blir det karaoke och dans.
Jag hoppas av mitt hjärta att Gunborg får den finaste av födelsedagar – det är hon så innerligt värd.