"Jag har aldrig känt mig gammal"

Allt är inte guld som glimmar, men Svea Hallensjö är i varje fall inte förvånad över att hon fyller hundra år. Tidningen träffar en frispråkig samhällskritiker.

elsa-2.jpg

elsa-2.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Personligt2014-02-04 20:00

Ganska snart efter att man har träffat Svea Hallensjö framträder bilden av en rättfram person. Hon säger att ärlighet varar längst. I morgon fyller hon hundra år. På äldreboendet där hon bor kommer det att serveras smörgåstårta med tårta till kaffet. Hennes son ser till att det blir vin och portvin till festmåltiden.

— Inte känner jag mig som en hundraåring, jag har aldrig känt mig gammal. Kroppen är det inget fel på, viljan finns fortfarande, det är bara orken som fattas. Huvudet är klart och hörseln är jättebra, säger Svea Hallensjö.

Hon har genomlevt två världskrig. Men det första minns hon inte särskilt mycket av, inte heller när det slutade. Då var hon fem år, sist i en syskonskara på sex barn. De bodde i ett litet samhälle som heter Fresta på Värmdö. Föräldrarna hyrde ett ställe och hade tillgång till fiskevatten och jordbruksmark. På gården fanns höns och grisar.

— Jag kunde inte ha haft det bättre. Jag var lilla pyret, mina syskon fanns alltid till hands, minns jubilaren.

Syskonen flyttade in till Stockholm och Elsa Hallensjö flyttade efter. Som 27-åring gick hon och de två äldre systrarna ihop och öppnade en matservering med husmanskost på Frejgatan 3. Matlagning och bakning har varit hennes liv.

— Det gick jättebra och vi hade väldigt roligt.

En av kunderna som kom ofta skulle sedan bli Svea Hallensjös andra make. Hon hade varit gift en gång tidigare, med sin ungdomskärlek, men det höll inte eftersom hon helt enkelt var för ung för att binda sig. Med sin nya man bildade hon en ny familj och de bosatte sig i Enskede. Så småningom ville hon sälja affärsrörelsen för att bli hemmafru.

— Det har jag aldrig ångrat. Nu förtiden finns det förskola och dit ska barnen fast de är så små, jag förstår inte varför man skaffar barn om man lämnar bort dem.

— Då fanns inte bostadsbidrag, hyresbidrag, barnbidrag, utan folk fick klara sig på det man tjänade och det gick bra, säger Svea Hallensjö.

På äldre dagar flyttade hon till Strängnäs för att vara nära sin son som bor här.

När du var ung, trodde du att du skulle bli så gammal som 100 år?

— Oh, ja, jag blev spådd till det när jag var 15 år. Jag träffade en zigenerska, i dag säger vi rom, och hon sa att jag skulle bli mycket gammal och få tre barn, två av en sort, men hon kunde inte se vilken. Jag skulle inte bli miljonär men jag skulle aldrig vara utan pengar. Hon sa också att jag skulle ha besvär med magen. Alltihop har slagit in.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om