Baker Karim har en bred erfarenhet av branschen, bland annat som regissör, producent, manusförfattare, fotograf och klippare. Sedan november i fjol är han även långfilmskonsulent.
Vilken roll har film spelat i ditt eget liv?
Han tänker efter i fåtöljen på Filmhusets röda heltäckningsmatta innan han svarar.
– Film är ett medel för att förstå livet bättre. I många sammanhang är film verkligare än livet självt. När jag tänker på mitt liv kan jag betrakta det ur ett "biografiskt" framtidsperspektiv och reflektera - i tredje person - över dess dramaturgiska vändningar och säga något i stil med "Nu har han väl kommit till "point of no return".
– Allt jag gjorde som liten såg jag på film först - jag kysstes inte förrän jag hade sett det på film.
Som liten var han introvert och en dagdrömmare. Mycket tid tillbringades med datorprogrammering i Basic Commodore 64, som datorspråket hette. Men "Pumping iron" med Arnold Schwarzenegger lämnade avtryck och livet tog en dramatisk vändning. Baker Karim började med både kroppsbygge och amerikansk fotboll. En extrovert fas inleddes.
Som nummer två i en syskonskara om fyra var han "rebellisk på något sätt" - ett drag som han har kvar. Inte minst påverkades han av sin mors val. Efter föräldrarnas skilsmässa när han var sju år, valde hon att flytta med barnen från Uppsala till ett välmående medelklassområde i Helsingborg.
– Som ensamstående svart kvinna hade hon oddsen mot sig. Men hon gjorde en heroisk insats för att nå visionen att vi barn skulle växa upp i en bra miljö. Det ledde till att vi inte accepterade ett utanförskap, utan såg oss som en självklar del av samhället.
Priset var dubbelarbete med mycket bortavaro. Barnen var ensamma mycket, och blev snabbt självständiga. Modern påverkade på ännu ett avgörande sätt. Som filmälskande - och engelsktalande - såg hon till att familjen tog del av alla storslagna episka filmer, som "Ben-Hur" och "De tio budorden".
– Vi syskon var ensamma mycket. Film blev vårt hemliga språk och svetsade oss samman.
En "point of no return" inträffade i 15-årsåldern. Storebrodern producerade en film för sitt examensarbete i USA; Baker Karim åkte dit, medverkade som "gaffer" - den som operativt sköter filmens ljussättning - och fastnade i filmvärlden.
Inte helt riskfritt, menar han och ler brett.
– Jag är lite naiv av mig. Ena foten har jag definitivt i fantasins land. Det är ju det jag sysslar med, säger Baker Karim.
Eyal Sharon Krafft/TT