"Jag vill leva - innan jag dör"

Personligt2014-03-22 07:30

Det är min sambo som säger den där frasen titt som tätt medan jag är mycket mer av en "vänta lite älskling, vi kan väl göra det där roliga sedan".

Jag säger så - trots att jag är så väl medveten om att vårt gemensamma sedan kanske aldrig kommer.

Redan i natt kan jag få en kniv i ryggen när jag vandrar hemåt genom Stadsparken, en plötslig stroke kan göra mig till ett hjälplöst kolli i morgon dag och risken att bli rammad av ett rattfyllo under en stilla trottoarpromenad finns alltid där.

Livsfaror lurar överallt.

Dessutom har både Ursula och jag tidig död att dras med i och med att hennes mamma Seija och min syster Gunnel brutalt rycktes bort från jordelivet av cancern redan vid 52 års ålder.

Femtiotvå år - det är inte mycket i dagens Sverige och med den matematiken har jag redan fått sex år mer än vad de våra fick.

Samtidigt känner jag mig absolut odödlig på något märkligt sätt - farfar Emil blev 82 år innan han somnade in för gott och pappa Olle skottar fortfarande snö runt kåken i Rimbo på hyggligt stadiga ben trots att han fyller 86 nu i sommar - och någonstans räknar jag kallt med att slå båda mina föregångare i ålder.

Men det kanske är dumt att chansa...

Och att åren har rasat iväg med en farlig fart märker jag mest hela tiden - inte minst när det gäller trender som poppar upp från såväl höger som vänster.

När jag växte upp var tatueringar fortfarande något som sjömän och förbrytare hölls med och inte en enda av mina polare var gaddade.

I dag verkar nästan alla gå omkring med mönstrade kroppar och även om jag själv aldrig kommer att tatuera mig kan jag tycka att det är rätt klädsamt – i alla fall i måttliga mängder.

Piercade ollon och anusblekning förstår jag däremot inte ett smack av - där är min gräns, typ passerad.

I veckan läste jag en artikel om en ny trend under rubriken: "Allt fler vill klyva tungan".

Jo det är sant.

Under en tungklyvning delas tungan i två delar och därefter sys sårändarna ihop för att stoppa blödningen.

Chai, som driver piercingstudion Calm på Hornsgatan i Stockholm, är en av allt fler som lever med kluven tunga.

– Vi har sett en tydlig ökning och får runt 100 förfrågningar i månaden om tungklyvning, säger Chai och berättar att man får en ny känsla i munnen eftersom man även får känsel mellan tungorna.

Han meddelar också att det finns sexuella vinningar att göra för den tungklyvne eller åtminstone dennes partner – vad detta innebär i praktiken blir dock så intimt att den intresserade får fantisera alternativt söka upp informationen själv.

Och jo då, nog låter det kittlande alltid, men jag tror ändå jag står över den här nya trenden...

Vi skriver 00.16 fredag 21 mars anno 2014 och jag är så himla glad över att inomhusfotbollen med Östermalms veteraner återigen dragit igång i Stålforsskolan på lördagsmorgnarna.

Så se till att masa er dit nu gubbar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om